The purpose of this project is to compare the two heating technologies, district heating and heat pumps. This report is written with the ultimate aim of supporting a private customer in the choice between two heating technologies. The report will analyse and compare the different heating technologies to provide heating to an average house in the Stockholm region, with a yearly energy need of 15 000 kWh for space heating. This report is divided into three parts – technology, economics and environment.In the technical part of the report, the efficiency levels of the different heating techniques will be analysed in conjunction with if the heat pump fulfils the house need of heating power. In the economic part of the report, cost estimations for an investment in both heating technologies are calculated, where the district heating system is assumed existing in the area. In the environmental part of the report, two subjects will be analysed: the climate impact and sustainable development. The climate impact will be analysed with a focus on the processing of fuel in a Combined Heat and Power system. The sustainable development analysis will focus on 20-20- 20-goals from the European Union. At the end of the report, the results are presented, together with a sensitivity analysis, a discussion, and a suggestion for future work.The results show that the selected heat pump model NIBE F2030-9 has a yearly energy need of 3800 kWh electrical energy, and a SCOP-factor of 3.69. The district heat system has a yearly energy need of 15 200 kWh district heating and 200 kWh electrical energy to the district heating central. The average yearly efficiency of the district heat central is 0.99 and the total efficiency amounts to 0.82. A yearly cost for heat pumps is 13 300 SEK, and for district heating 23 100 SEK. The yearly emission of carbon dioxide from heat pumps is calculated to vary between 100 kg and 1 300 kg depending on the selection of electricity supplier. For district heating the yearly emission of carbon dioxide is calculated to be 1 000 kg. / Denna rapport har som syfte att studera, jämföra och syna argumenten för två uppvärmningstekniker; fjärrvärme och värmepumpar. Detta för att kunna understödja och råda en privatkund vid valet. Jämförelsen och analysen kommer att ske för en medelstor villa i Stockholmsområdet, med ett årligt energibehov för uppvärmning på 15 000 kWh. Rapporten är uppdelad i tre delar - teknik, ekonomi och miljö.I den tekniska delen beräknas de olika uppvärmningsteknikernas energibehov, verkningsgrader och om värmepumpen uppfyller bostadens effektbehov. I den ekonomiska delen görs en kostnadskalkyl för nyinvestering av respektive uppvärmningsteknik, med ett fjärrvärmenät som antas vara redan utbyggt. I miljödelen behandlas två miljöfaktorer - klimatpåverkan och hållbar utveckling. Den första faktorn, klimatpåverkan, analyseras med fokus på bearbetningen av ett antal bränslen till el- och värmeproduktionssystemet. Den andra faktorn, hållbar utveckling, analyseras med fokus på hur aktörerna av fjärrvärme och värmepumpar jobbar för att uppnå EU:s 20-20-20-mål. I slutet av rapporten finns resultat inklusive känslighetsanalys, diskussion och förslag på framtida arbete.Resultatet visar att den utvalda värmepumpen NIBE F2030-9 har ett årligt energibehov på 3800 kWh i form av elenergi och en årsvärmefaktor, även kallad SCOP-faktor på 3,69. Fjärrvärmesystemet har i sin tur ett årligt energibehov på 15 200 kWh fjärrvärme för uppvärmning och 200 kWh elenergi till fjärrvärmecentralen. Den årliga medelverkningsgraden för fjärrvärmecentralen uppgår till 0,99 samtidigt som totalverkningsgraden uppgår till 0,82. En total årlig kostnad är för värmepump 13 300 SEK och för fjärrvärme 23 100 SEK. Det årliga utsläppet av koldioxid för värmepumpar beräknas variera mellan 100 kg och 1 300 kg beroende av val av elavtal, och för fjärrvärme beräknas det till 1000 kg.