I denna studie studerar vi, utifrån ett sociologiskt perspektiv, hur bemanningsanställda konsulter med en heltidstjänst inom tjänstesektorn upplever organisationstillhörighet. Dels gentemot de bemanningsföretag de är anställda av, dels gentemot den uppdragsgivare de arbetar hos. Vidare studerar vi hur konsultchefer, som företräder ett bemanningsföretag, arbetar för deras respektive konsulter ska känna sig tillhörande deras bemanningsföretag. Med åtta genomförda kvalitativa intervjuer, sex stycken med konsulter och två stycken med konsultchefer, har vi samlat in det empiriska materialet. Detta material har sedan analyserats utifrån studiens teoretiska ramverk som utgörs av Hogg & Terrys teori om social identitetsstrategi samt Alvesson och Willmotts teori om organisationskontroll genom identitetsstyrning. Resultatet av studien visar att konsulterna upplever organisationstillhörighet i varierande utsträckning gentemot respektive parter som både utgörs av inkluderade och exkluderade faktorer. Det framgår även att konsultcheferna aktivt arbetar för att få konsulterna att uppleva tillhörighet gentemot bemanningsföretaget, bland annat genom olika typer av kommunikation samt evenemang som anordnas för konsulterna. Trots att konsulterna i vissa avseenden upplever sig vara exkluderade hos uppdragsgivaren, känner de uteslutande en starkare tillhörighet gentemot denne istället för bemanningsföretaget. De avgörande faktorerna som leder till denna upplevelse framgår i resultatet och utgörs av: utförande av arbetsuppgifter, vart de tillbringar sin arbetstid samt genom de kontakter som knyts med kollegor och chefer på arbetsplatsen.

Denna uppsats undersöker bemanningsföretagen och hur konsultcheferna arbetar för att tillgodose krav från kundföretag och omgivningen. Som en del av detta studeras även vilka krav som ställs på de uthyrda konsulterna och vad uppförandet har för betydelse inom bemanningsbranschen. De teoretiska utgångspunkterna som används i uppsatsen är dels nyinstitutionell teori och främst begreppet legitimitet, dels Hochschilds teori om emotional labor. Det insamlade empiriska materialet består av nio intervjuer med konsultchefer från fyra olika bemanningsföretag. Resultatet visar att konsultchefsarbetet präglas av rutiner och att det ställs krav på uppförande på den uthyrda personalen för att passa in i konsultrollen. I den avslutande diskussionen diskuteras uppträdandekrav och personlighetens betydelse för konsulter inom bemanningsbranschen. I samband med detta diskuteras även hur bemanningsföretagen har fått legitimitet genom att rekryteringsarbetet professionaliserats och kommit att innefatta förmedling av både kompetens och personlighet till kundföretag. En slutsats är att det emotionella arbetet kan ses som nyckeln till framgångsrika konsultuppdrag. / This essay examines the staffing industry and how the consultant managers are working to meet the requirements from customer business and the environment. It also studies the demands placed on the consultant and why behavior is significant in the staffing industry. The theoretical approach used in this paper is partly a new institutional theory and above all, the concept of legitimacy - and partly Hochschilds theory of emotional labor. The empirical data that have been collected consists of nine interviews with consultant managers from four different staffing companies. The results show that the consultant manager’s work is characterized by routines, further the result illustrates the behavior requirements of the consultants in order to fit into the role as a consultant. The essay concludes with a discussion of behavior requirements and the importance of personality for consultants within the staffing industry. In this context we also discussed how agencies have gained legitimacy through the recruitment process that has been professionalized including mediation of both skills and personality to the client companies. One conclusion is that the emotional labor can be seen as the key to successful consulting