Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar på vilka olika metoder som finns för att förstärka uttrycket i en bild med hjälp av olika färger. Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sätt att arbeta med färg för att förstärka eller förändra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt används inom området färg samt arbetat både praktiskt och analytiskt med färgsättningar av egna mönsterkompositioner. De frågeställningar som behandlats är: på vilka olika sätt kan man förändra uttrycket i en komposition med hjälp av olika kombinationer av färg? Hur benämner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet? Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i ämnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom områdena färg, färgsättning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med färgsättning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa där jag använt mig av de begrepp jag lärt mig under arbetets gång. Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av området färg och dess begrepp samt också en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid färgsättning. Mitt praktiska arbete med att prova några av dessa studerade metoder har resulterat i fyra bildexempel där jag jämför två olika sätt att färgsätta en komposition. I analysen av bilderna använder jag mig av min nya kunskap inom området. Att utforska färgens betydelse för uttrycket i en komposition har varit både lärorikt och intressant och har gjort att jag även känner viss nyfikenhet inför att i ett framtida arbete studera på vilka sätt formen har betydelse.

Idag använder allt fler människor sina smartphones för att surfa och använda tjänster online. Detta innebär att en stor del text läses på små skärmar. Detta arbete handlar om hur text bäst utformas och struktureras för att enklast kunna läsas och uppfattas på en mobilskärm. Faktorer som berörs är typgrad, ljusrum, textlängd, teckensnittsklass, radlängd, bild i text och kontrastverkan. Arbetet utgår från en normativ, svensk person utan funktionsnedsättningar. Arbetet är grundat på litteratur, egna analyser, intervjuer med branschfolk, enkätundersökning och test med fokusgrupp. Resultatet blev att en text på smartphone bäst utformas med flera styckesindelningar i form av blankrader, med bilder där bilden tillför något i informativt syfte och textlängd baserat på ämneskategori. Bilden bör sättas ovanför brödtexten. Längre texter ska sättas med scrollfunktion. Kontrast har stor betydelse på mobiltelefoner, texter går bra att läsa även när de är satta negativt. Teckensnittsklass är enligt resultatet av denna rapport inte av betydelse. Både seriff och sanserif kan läsas utan problem på smartphones. Typgraden bör förstoras något i förhållande till telefonens default-inställningar. På grund av att text på skärm inte stödjer avstavningar rekommenderas korta ord där det är möjligt för att förhindra en allt för hackig högerkant. / This research focuses on the issue of how to best structure text on a Smartphone screen. The factors involved in this research are text size, white space, text and line lengths, serif and sans serif fonts, pictures in text and contrast.  The methodology of our research is based on a normative Swedish able-bodied person, as well as on relevant literature, personal analyses, interviews with people in the trade, an online survey, and a test performed with a focus group. The results are that a text written for Smartphones is best structured with: several paragraph divisions made with blank lines, with pictures where the picture has an informational purpose, and text length based on category of subject. The picture should be placed above the body text. Longer texts should be set with a scroll-function. Contrast is of great importance on mobile phones as texts can be read properly even when set in negative. In addition, using serif or sans serif is of no importance. According to the results both serif and sans serif can be read without difficulties on a Smartphone. Text size should be slightly enlarged in relation to the default settings on the mobile device. Since word division is not supported on screen, short words are recommended when possible to prevent a highly uneven right end.