Bakgrund: Det har tidigare undersökts hur muskelaktivering skiljer sig åt vid en unilateral (UL) och bilateral (BL) knäextension och observerats ett så kallat “Bilateral limb deficit” (BLD). Forskning saknas däremot kring hur BLD skiljer sig beroende på styrketräningserfarenhet. Syfte: Undersöka om elektromyografisk amplitud (EMGa) skiljer sig i m. vastus lateralis (VL) vid isokinetisk maximal knäextension mellan träningsgrupp (TrG) och icke-träningsgrupp (i-TrG). Metod: 6 kvinnor och 6 män rekryterades till studien. Studiedeltagarna delades i två grupper där en grupp hade utövat styrketräning regelbundet och den andra inte. EMGa och kraft mättes på deltagarna under en maximal isokinetisk knäextension i dynamometer. 6 mätningar utfördes på såväl dominant ben (DB) som icke-dominant ben (i-DB) vid 6 UL och 3 BL knäextensioner. Variablerna analyserades och jämfördes mellan grupperna. Resultat: Den genomsnittliga procentuella skillnaden i TrG var på DB 0% (±12.9) och på i-DB 0.7% (±10.8). I i-TrG var den genomsnittliga procentuella skillnaden på DB 21.3 (±11.9) och på i-DB 18.8 (±14.7). Den procentuella skillnaden mellan grupperna vid BL jämfört med UL muskelaktivering var signifikant i både DB (p=0.014) och i-DB (p=0.035). Vid BL knäextension jämfört med total UL kraft uppmätte TrG 1.5 % mindre kraft och i-TrG 17.5 % mindre kraft vid BL knäextension jämfört med total UL kraft. Kraftmomentet och EMGa visade stor korrelation (r=0.831, p=0.001). Konklusion: Studiens primära fynd indikerar att styrketräning minskar BLD. Detta har troligen sin grund i neural adaption men bekräftande orsak är oklar.