<p>Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen.</p><p>Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process".</p><p>Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.</p>

Studiens syfte var att undersöka kriminalvårdares upplevelser av yrkesrollen och komplexiteten i uppdraget. Utgångspunkten var att yrkesrollen bygger på ett komplext och sammansatt uppdrag då det innehåller aspekter av såväl "vård" som "vakt", och medan motsvarande komplexitet i det sociala arbetets praktik problematiseras och utgör en kunskapsbas i praktiken, förefaller denna saknas för kriminalvårdarrollen. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer, vilka analyserats ur ett rollteoretiskt perspektiv, med särskilt fokus på rollförväntningar, rollkonflikter och en modell för ett cykliskt samspel i en "role-taking-process". Resultatet visade på likheter i många aspekter av de intervjuades upplevelser av yrkesrollen, men just i fråga om komplexiteten fanns relativt stora skillnader i upplevelse och förhållningssätt. Analysen visade att upplevelsen av komplexiteten som en rollkonflikt eller ej hänger samman med förhållandet mellan egna och andras förväntningar, vilka av dessa man prioriterar respektive förkastar, förekomsten av ett klientcentrerat perspektiv samt hur man primärt definierar sin yrkesroll. Såväl upplevda som "dolda" rollkonflikter hos de intervjuade manifesterades i olika typer av distanseringsstrategier och orsakade i vissa fall en rollstress. Då de förväntningar som styr upplevelsen av rollen, konstaterades vara diffusa eller oklara, var en av slutsatserna att klara och tydliga förväntningar gynnar såväl vårdarnas arbetssituation som verksamhetens effektivitet.