Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra. Pedagogerna upplever att det kan vara svårt att förmedla information till invandrarföräldrarna som inte kan tala svenska. Även kulturella skillnader kan påverka kommunikationen. Hur lång tid det tar för föräldrarna att bli delaktiga i det svenska samhället påverkades av olika aspekter som orsaken till invandringen, utbildning, tidigare arbetserfarenheter och hur aktiva de varit i sin eget samhälle.De intervjuade föräldrarna kunde tala svenska och deras uppfattning var att kommunikationen fungerar bra. De upplever att de förstår och kan göra sig förstådda och att de får tillräckligt med information runt deras barn. De flesta av de intervjuade föräldrarna har bott en längre tid i Sverige.Pedagogerna önskar mera kunskap om invandrarföräldrarnas bakgrund och kultur för att bättre kunna bemöta dem i samarbetet runt deras barn. Hur nyanlända invandrare känner och uppfattar kommunikationen med pedagogerna kan jag inte uttala mig om, eftersom jag inte fick möjlighet att intervjua dem. De ville inte delta. / The intercultural meeting at preschool between adultsSociety is changing and becoming increasingly multicultural, it creates a deeper need to communicate. My aim was to explore how intercultural communication works between teachers and parents.In my investigation I interviewed two teachers and five parents at a multicultural preschool where I also made three observations. The teachers are very positive in their communication with the parents. When spoken language is not sufficient enough they use body language to communicate and some times they ask the children to help interpret. It happens that we do not understand each other and it can create frustration when you can not convey your message to one an other. Teachers find that it can be difficult to convey information to the immigrant parents who do not speak Swedish. Even cultural differences affect communication. How long it takes for parents to become involved in the Swedish society is affected by different aspects such as the reason for immigration, education, prior work experience and how active they were in their own society.The parents that I interviewed speak the Swedish language and they feel that communication with the teachers works well. They feel that they understand each other and that they receive adequate information about their children. Most of the parents interviewed have lived a long time in Sweden. The teachers want more knowledge about the parents´ background and culture in order to better be able to collaborate with them on the subject of their children. How newly arrived immigrants feel and perceive communication with the teachers I can not comment on because I did not have the opportunity to interview them. They did not want to participate.

Author: Niklas Johansson Director: Olle Duhlin Title: In policy and practice – a study of how the cultural policy have effected the language of two cultural institutions. Background: The swedish cultural policy’s raison d’être is to safeguard all the inhabitants right to experience culture. Since 1997 the development in the field has resulted in an economisation and commersialisation were the culture more commonly is looked upon as a mean of reaching a higher rate of employment or financial growth. The concept of cultural planning and new public management are today part of the cultural pollicy debate which in its turn has effected the goals and ways to evaluate fulfillment. Purpose: The purpose of this study is to show how the cultural policy in the swedish regions effect the language in the annual reports of the cultural institutions and how these documents have developed since 1997. This to further the knowledge of ho wchanges in the cultural policy effects the comunication of the cultural organisations. Method: This is a qulaitative study conducted in a inductivly. The empirical data consists of annual reports from two cultural organisations in Kalmar for the period 1997 to 2013 respectively. The empirical data been analysed using a discourse analythic procedure. Conclusions: The study has concluded that the organisations has worked towards a greater clearity in the way of describing their work and especially their target audience. The study has also been able to conclude that the language has changes during the period and suffered an economisation due to the changes in the cultural policy. The study has also been able to conclude that a commersialisation has emmerged in one of the studied organisations which in its turn has effected the way it conceives iself and its surondings. / Författare: Niklas Johansson Handledare: Olle Duhlin Titel: I politik och praktik – en studie av kulturpolitikens inverkan på två kulturbärande institutioner. Bakgrund: Den svenska kulturpolitikens uppgift är att värna alla människors rätt och tillgång till kultur. Sedan 1997 har dock utvecklingen gått mot en ekonomisering och marknadsanpassning där kulturen i allt högre utsträckning kommit att betraktas som ett redskap för att nå tillväxt och ökad sysselsättning. Begrepp som cultural planning och new public management har letat sig in i det kulturpolitiska samtalet vilket fört med sig att kraven på kulturen, både i avseende av mål samt hur graden av måluppfyllelse ska redovisas har förändrats.  Syfte: Uppsatens syfte är att visa på hur kulturpolitiken i Regionförbunden påverkar retoriken i kulturverksamheternas verksamhetsberättelser samt hur dessa dokument utvecklats sedan 1997, detta för att för att öka förståelsen kring hur förändringar i kulturpolitiken förändrar kulturorganisationers sätt att uttrycka sig. Metod: Detta är en kvalitativ studie som genomförts induktivt.  Det empiriska materialet består av verksamhetsberättelser för perioden 1997 till 2013 för två kulturorganisationer i Kalmar län. Arbetet med det empiriska materialet har följt ett diskursanalytiskt arbetssätt. Slutsatser: Studien har visat att organisationerna under den studerade perioden har arbetat för att nå en ökad tydlighet i sin beskrivning av verksamheten och då särskilt i beskrivningen av dess målgupper. Studien har även visat att språket i verksamhetsberättelserna har förändrats under den studerade perioden och ekonomiserats i takt med kulturpolitikens utveckling och den förändrade synen på kulturen. Studien har även visat på en marknadsanpassning där i synnerhet en av organisationerna helt förändrat synsättet på den egna verksamheten och dess omvärld.