Humans are curious beings. We investigate and explore. We experiment and learn from them. But that process of learning is not very easy to study. Each person learns in different ways. The verbal part of learning is just one piece of the puzzle. The process of learning happens in many other ways, which makes is hard to study (especially in the past). The aim for this thesis is to examine whether experiment could be a tool to use in that research. It also aims to see if cultural transmission theory could be a theoretical base to study learning processes. The thesis describes experiments as a method, the relations between theoretical and practical memory and how culture is usually transmitted. It also studies two examples of experiments that were carried out in order to study learning. The thesis discusses the result of the experiments separately and in connection to cultural transmission theory. It discusses the possibilities of experiments as a method and its relation to the process of learning. It also discusses the relevance of modern novices. / Människan är en nyfiken varelse. Hon undersöker saker, prövar sig fram och lär sig av sina experiment. Något som bidrar till att vi dominerar planeten är att vi inte behåller kunskapen för oss själva, utan delar med oss. Detta inkluderar allt från sociala regler till redskapsrelaterade färdigheter och andra saker vi behöver för att klara oss. Inlärning är en process som sker på mer än det verbala planet, vilket gör det till ett svårstuderat ämne. Det blir ännu svårare i forntiden. Uppsatsen syftar till att undersöka om experiment skulle kunna vara ett verktyg för att studera den här inlärningsprocessen. Den syftar också till att se om kulturell transmissionsteori skulle kunna utgöra en teoretisk grund för dessa studier. Två experiment med fokus på inlärning används för att utvidga diskussionen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Hur kan experiment bidra till att förstå läroprocesser? Kan kulturell transmissionsteori vara en teoretisk grund för att förstå läroprocesser? Uppsatsen inleder med att redogöra för kulturell transmissionsteori. Teorin, som kretsar kring överföring av kulturell information till nästa generation, förklaras. Uppsatsen redogör för de grundläggande dragen, dess grundkomponenter samt vad som kan gå fel under överföringen. Den tar även upp den mer evolutionistiskt betonade inriktningen i teoribildningen kring hantverk, vilken brukar kallas för darwinism. Uppsatsen går sedan över till att fokusera på hur minnet fungerar, både på ett teoretiskt plan men även ett kroppsligt. Därefter beskrivs faktorer i inlärningssituationen som kan påverka resultatet, däribland hur undervisningen går till och vad situationen behöver för att fungera. Uppsatsen förklarar även experimentell arkeologi och hur detta kan appliceras i fallet inlärning. Även Chaîne Opératoire nämns. Därefter ges en övergripande beskrivning av de två exempel som uppsatsen använder sig av. Det ena exemplet innefattar mer än ett experimenttillfälle och med olika undervisningsmetoder. Dess nybörjarexperiment beskrivs sedan i detalj vad gäller utförande, resultat och de undervisningsmetoder hon använder sig av. Uppsatsen övergår sedan till att diskutera resultaten från experimentstudierna och vad man kan notera i det fysiska material som blev resultatet av experimenten. Det fysiska resultatet, alltså föremålen som experimenten resulterade i, sätts i relation till undervisningsmetod, know-how samt hur hög grad fel som uppstod. Resultatet pekar på att en aktivt engagerad lärare lyckas bäst med sin informationsöverföring. Därefter diskuteras hur pass relevant en modern novis egentligen är. Frågor om erfarenhet och djupare förståelse av fyndmaterialet lyfts samt frågan om exakta återgivningar. Därefter diskuterar uppsatsen Chaîne Opératoire, inlärning och kulturell transmission i relation till resultatet från experimenten. Chaîne Opératoire föreslås som ett möjligt sätt att strukturera och identifiera de olika stegen i den tillverkningsprocess som ett experiment går igenom. Begreppet diskuteras också som en teoretisk bas för att studera utvecklingen av know-how hos en elev, vilket bygger på att det finns material från en erfaren individ. Kulturell transmissionsteori diskuteras sedan som en ytterligare teoretisk grund i relation till inlärning och hur olika variationer mellan dess grundkomponenter skulle kunna användas i relation till studier av inlärning. Uppsatsen resonerar kring en kombination av experiment, Chaîne Opératoire och kulturell transmissionsteori som en möjlig teoretisk grund för ett ramverk som inkluderar kroppsliga som teoretiska aspekter samt som en möjlighet till att genom att utforska olika variationer av dessa eftersträva ett fysiskt resultat som är jämförbart med ett arkeologiskt material.