Bakgrund: stroke betraktas som ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Stroke är ett globalt folkhälsoproblem som tillhör de fem vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Risken att drabbas av stroke skiljer sig mellan åldrar, socioekonomi och insjuknandet ser olika ut även geografiskt. Stroke kan förekomma i olika åldrar, men äldre personer har större risk att drabbas av stroke än yngre personer. Stroke kan orsaka funktionsnedsättningar och leda till många olika begränsningar i patients vardagsliv. Antalet strokefall har minskat bland både kvinnor och män under perioden 2007–2018. Syfte: Var att undersöka patientens upplevelse av sitt liv efter stroken. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats valde och endast vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod har använts i studien. För analysering av data användes Fribergs (2017) metod för kvalitativ forskning. Resultat: Litteratursökningen gav tio artiklar för vidare analys. Resultatet av samtliga artiklar har tillsammans bildat underlag för den kvalitativa innehållsanalysen. Resultatet redovisar strokepatienters känslor och upplevelser i vardagen och presenterar följder och konsekvenser av stroke. Huvudresultatet av studien var att patienter upplevde besvär av såväl fysisk, psykisk, emotionell som social karaktär. Slutsats: Patienten upplever en förändrad syn över sin livsvärld efter stroke. Sjukdomen kan leda till förlust av förmågor och många begränsningar i det vardagliga livet. / Introduction: stroke is considered a collective name for cerebral infarction and cerebral hemorrhage. Stroke is a global public health problem that is one of the five most common causes of death in Sweden. The risk of suffering a stroke differs between ages, socioeconomics and the disease also differ geographically. Stroke can occur at different ages, but older people are at greater risk of having a stroke than younger people. Stroke can cause disabilities and lead to many different limitations in the patient's daily life. The number of stroke cases has decreased among both women and men during the period 2007–2018. Aim: was to examine the patient's experience of his life after the stroke. Method: a literature review with an inductive approach was chosen and only scientific articles with a qualitative method were used in the study. For analysis of data, Friberg's (2017) method was used to qualitative research.  Results: The literature search yielded ten articles for further analysis. The results of all articles have together formed the basis for the qualitative content analysis. The results report stroke patients' feelings and experiences in everyday life and present the consequences and consequences of stroke. The main result of the study was that patients experienced problems of a physical, mental, emotional and social nature. Conclusion: The patient experiences a changed view of their life world after stroke. The disease can lead to loss of abilities and many limitations in everyday life.