Svenska modellen förknippas ofta med en relativt liten lönespridning som dock har ökat sedanslutet av 1980-talet. Samtidigt pågår det en samhällsdebatt om huruvida ökad lönespridning ärnågot vi ska acceptera för eller försöka motverka. När lönespridningen ökar blir det mycketviktigt att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för hur lönen sätts, för att säkerställaatt löneverktyget används på ett bra sätt. Dessa faktorer kan ligga på både på utbudssidan(arbetstagaren) men även på efterfrågesidan (arbetsgivaren). Vi vill med vår uppsats öppna förytterligare en dimension i diskussionen om vad som bestämmer lönen: beroendeförhållandetmellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Syftet med denna uppsats är att utreda hur olika typer av beroendeförhållanden mellanarbetsgivare och arbetstagare ser ut och varför samt, hur mycket beroendeförhållandet påverkarlön samt även hur olika typer av beroendeförhållanden påverkar rörlighet mellan arbetsgivare.Den använda metoden är kvantitativ regressionsanalys utförd på data från LNU2000. Med hjälp av tidigare forskning utforskar vi varför beroendeförhållandet uppstår samt vad sombestämmer i vilket man befinner sig. Vi utgår från att den ena partens makt i ett anställnings-förhållande leder till den andra partens beroende, vilket varierar i omfattning. Med hjälp avdatamaterialet lokaliserar vi fyra ungefär jämnstora beroendelägen och med denna bakgrundundersöker vi hur sambandet ser ut när det gäller beroendeförhållandens påverkan på lön ochrörlighet. Genom att pröva ett antal hypoteser finner vi stöd för att arbetstagare varsarbetsgivare är tydligt beroende av dem, tenderar att få högre lön än arbetstagare som saknar ensådan maktposition. Samtidigt finner vi bl.a. stöd för att det finns en ”inlåsningseffekt” ianställningsrelationer då arbetsgivare och arbetstagare är ömsesidigt beroende av varandra, dårörlighetsbenägenheten bland dessa anställda är entydigt lägst jämfört med andra grupper. Viser dessutom att arbetstagarens makt, som kan få uttryck i att fatta ett beslut om att säga uppsig, är relaterad till arbetstagarens grad av anställningsbarhet, vilket borde göra kontinuerliglivslång kompetensutveckling till varje anställds främsta intressefråga. Den oförklarade kvarstående skillnaden i lön och rörelsebenägenhet bland anställda i olikaberoendeförhållanden med sin arbetsgivare, inspirerar förhoppningsvis till vidare debatt kringberoendeförhållandenas påverkan på lön och rörlighet i en globaliserad värld där en merflexibel arbetsmarknad och ett kortare avstånd mellan insiders och outsiders är en utmaning.