<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet.</p><p>Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar. Eleverna ska ”känna” och ”göra”. Genom att eleverna får arbeta praktiskt kan det abstrakta ämnet matematik bli mer konkret samtidigt som elevernas förståelse för matematiken ökar. Med ökad förståelse och ett mer varierat arbetssätt ökar även lusten för ämnet. Studier har visat att elevernas lust har minskat då ämnet har blivit allt för abstrakt.</p><p>I den empiriska studien har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning och vilka laborativa material som används. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att laborativ matematik kan vara allt från att eleven använder sin egen kropp för att t.ex. mäta, till färdiga laborativa material med ett färdigt koncept. De yngre eleverna, klass F-3, har ofta fler laborativa inslag än eleverna i klass 4-6, där de laborativa inslagen ofta var kopplade till specifika begrepp inom matematiken.</p><p>Laborativt material kan vara allt från enkelt material som knappar, stenar o.d. vilka kan användas som ”plockmaterial” för de yngre eleverna som stöd i sitt första räknande, till inköpt material med ett färdigt användningskoncept. Alla lärarna i min undersökning använder sig av pengar som laborativt material och framhåller förträffligheten hos dessa. De tre material som jag har beskrivit närmare, Geobrädet, Cuisenaires färgstavar och Logiska block, är det bara någon enstaka lärare som använder. De Logiska blocken användes mer i de lägre klasserna, F-3, till olika sorteringsövningar. De material som lärarna rekommenderade är Pentamino, Snottror och Palinspel. De lärare som har lång erfarenhet har mycket eget tillverkat material medan de mer oerfarna lärarna vill ha ett färdigt material.</p><p>Lärarna som undervisar i de yngre åldrarna, F-3, arbetar strukturerat med laborativa inslag schemalagda under veckan och samtliga anser det viktigt med ett varierat arbetssätt både för ökad förståelse och för att eleverna tycker det är kul. Flera av de intervjuade lärarna anser att det finns tid att planera för de laborativa inslagen och de framhåller att det är så viktigt så det får ta tid. En faktor som påverkade de laborativa momenten, framför allt för de mer oerfarna lärarna, är brist på material på skolorna. Om det funnits mer pengar att inhandla laborativt material för så skulle de laborativa inslagen vara flera.</p>

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning under skolår F-6. Den inledande frågeställningen är vad laborativ matematik innebär. Vidare har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag och vilken betydelse ett laborativt arbetssätt har för lärandet. Resultatet av litteraturstudien riktar sig till frågan vad laborativ matematik är och vilken betydelse det laborativa arbetssättet har för lärandet. Här finns även en beskrivning av det laborativa arbetssättets utveckling i historiskt perspektiv samt tre olika laborativa material som jag har kommit i kontakt med under min utbildning till lärare. Litteraturen visar att laborativ matematik är när eleverna får göra något med sina händer och sina kroppar. Eleverna ska ”känna” och ”göra”. Genom att eleverna får arbeta praktiskt kan det abstrakta ämnet matematik bli mer konkret samtidigt som elevernas förståelse för matematiken ökar. Med ökad förståelse och ett mer varierat arbetssätt ökar även lusten för ämnet. Studier har visat att elevernas lust har minskat då ämnet har blivit allt för abstrakt. I den empiriska studien har jag undersökt hur lärare arbetar med laborativa inslag i sin matematikundervisning och vilka laborativa material som används. Resultatet av undersökningen visar att de intervjuade lärarna anser att laborativ matematik kan vara allt från att eleven använder sin egen kropp för att t.ex. mäta, till färdiga laborativa material med ett färdigt koncept. De yngre eleverna, klass F-3, har ofta fler laborativa inslag än eleverna i klass 4-6, där de laborativa inslagen ofta var kopplade till specifika begrepp inom matematiken. Laborativt material kan vara allt från enkelt material som knappar, stenar o.d. vilka kan användas som ”plockmaterial” för de yngre eleverna som stöd i sitt första räknande, till inköpt material med ett färdigt användningskoncept. Alla lärarna i min undersökning använder sig av pengar som laborativt material och framhåller förträffligheten hos dessa. De tre material som jag har beskrivit närmare, Geobrädet, Cuisenaires färgstavar och Logiska block, är det bara någon enstaka lärare som använder. De Logiska blocken användes mer i de lägre klasserna, F-3, till olika sorteringsövningar. De material som lärarna rekommenderade är Pentamino, Snottror och Palinspel. De lärare som har lång erfarenhet har mycket eget tillverkat material medan de mer oerfarna lärarna vill ha ett färdigt material. Lärarna som undervisar i de yngre åldrarna, F-3, arbetar strukturerat med laborativa inslag schemalagda under veckan och samtliga anser det viktigt med ett varierat arbetssätt både för ökad förståelse och för att eleverna tycker det är kul. Flera av de intervjuade lärarna anser att det finns tid att planera för de laborativa inslagen och de framhåller att det är så viktigt så det får ta tid. En faktor som påverkade de laborativa momenten, framför allt för de mer oerfarna lärarna, är brist på material på skolorna. Om det funnits mer pengar att inhandla laborativt material för så skulle de laborativa inslagen vara flera.

Denna studie undersöker hur bedömning av laborativa inslag sker i gymnasieskolans fysikämne. Den undersöker också vad som bedöms av elevens kunskaper om fysikens karaktär och arbetssätt i samband med laborativa inslag. Liknande studier finns i grundskolan men saknas i gymnasiet. Hur bedömning sker har stor inverkan på elevers lärande. Fysikens karaktär och undersökande arbetssätt är viktiga inslag att få med i undervisningen för att elevernas vetenskapliga förmågor ska utvecklas. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fem fysiklärare kring detta tema. Bedömningen av laborativa inslag visade sig mest vara baserad på laborationsrapporter. Fysikens karaktär och undersökande arbetssätt visade sig knappt vara ett innehåll i de laborativa inslagen. Detta betyder att fysikens karaktär och arbetssätt bör få en större och mer genomtänkt bild i undervisningen och speciellt i laborativa inslag. Vidare didaktisk forskning i gymnasiet bör fortsätta att ta avstamp i naturvetenskapens karaktär och arbetssätt för att kartlägga lärares tolkning av innehållet och hur detta förmedlas till elever.

Laborativa inslag har en central del i biologi och de naturvetenskapliga ämnenas undervisning. Ett syfte med laborativa inslag är att utbilda elever om naturvetenskapliga arbetssätt. Studien har genomförts i Stockholms län, eleverna studerar på en skola gymnasieskola i en förort i Stockholm. I studien har gymnasieelever i årskurs 3 kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt undersökts. Studien har även undersökt elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö, Vetenskapens Hus. Intresset för laborativa inslag i informella lärmiljöer växer och attraherar varje år många elever. Elevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt har undersökts med hjälp av frågeformuläret Views of Scientific Inquiry (VASI). VASI-testet undersöker 8 olika aspekter av kunskap om naturvetenskapliga arbetssätt. För att undersöka elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet och under ett besök i en informell lärmiljö genomfördes semistrukturerade intervjuer enskilt. Intervjuerna analyserades med metoderna meningskoncentrering och meningstolkning. Studiens resultat visade på att gymnasieelevernas kunskaper om naturvetenskapliga arbetssätt i hög utsträckning är naiv. Eleverna uppfattade att deras undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt har bestått av endast en introduktionslektion till det naturvetenskapsprogrammet och därefter undervisas i hög utsträckning implicit. Elevernas uppfattade inte att de lärde sig något om naturvetenskapliga arbetssätt under besöket på Vetenskapens Hus. Elevernas resultat i VASI-testen sammanvävt med elevernas uppfattning om naturvetenskapliga arbetssätt som innehåll i det naturvetenskapsprogrammet visar ett behov av undervisning om naturvetenskapliga arbetssätt. Undervisningen bör lägga mer fokus och explicit undervisa eleverna om naturvetenskapliga arbetssätt i ordinarie undervisning och i laborativa inslag.