<p>Målet med denna rapport var att ta reda på vilka för- och nackdelar som finns med ett utvecklat DNA-register samt vilka konsekvenser det kan tänkas få och därmed ta reda på hur det nya lagförslaget motiveras. Den nuvarande lagstiftningen gör det inte möjligt att registrera alla typer av brott i DNA-registret, därför är ett nytt lagförslag aktuellt. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod genom en litteraturstudie, där vi har hämtat material från den promemoria som Ann-Marie Begler överlämnade till justitiedepartementet. Vi har även använt oss av muntliga- och skriftliga källor samt Internet. Fördelarna med det nya lagförslaget är att brottsuppklarningsprocenten skulle öka eftersom fler personer kan läggas in i registret och genom detta kan man jämföra biologiska spår som hittas på brottsplatser med DNA-profiler i DNA-registret. Även utredningstiden skulle minska eftersom man lättare kan få träff på en misstänkt samtidigt som man snabbare kan avföra oskyldigt misstänkta från utredningen. Eftersom två års regeln ska bort så kommer troligtvis fler vardagsbrott kunna lösas eftersom man ska kunna lägga in uppgifter i registret oavsett strafftid. Negativa aspekter finns även i det nya förslaget. Den personliga integriteten kan ses som ett problem eftersom fler mot sin vilja kommer att hamna i ett register och en känsla av att myndigheternas kontroll av den enskilda individen ökar. Ett nytt DNA-register kommer även att innebära nya kostnader för rättsväsendet.</p>

<p>De senaste åren har jakten och dess utövare präglats av flera förändringar både beträffande vilka som jagar och den jaktlagstiftning man skall beakta. Vi har ett ständigt växande regelverk i vår lagstiftning som påverkar vår jaktutövning. Detta ställer också ökade krav på dem som har att kontrollera jakten, det vill säga främst polisen tillsammans med de särskilda jakttillsyningsmän som Länsstyrelsen förordnat. Att veta vad man får och inte får göra är en grundsten som tillsyningsmännen måste kunna för att göra det möjligt att utföra ett effektivt arbete. Denna skrift avser att ge en kortfattad översikt över några av de lagar och arbetsuppgifter jakttillsyningsmannen har att ta i beaktning. Aktuella brottspåföljder redovisas och statistik som visar att ca 2516 stycken brott per år är jakt och vapenrelaterade. Jakttillsyningsmannens arbetsmiljö diskuteras också och vikten av att ha ett mångsidigt kunnande i form av exempelvis artkännedom, lokalkännedom, hur en brottsutredning går till, vikten av att säkra bevis och så vidare. Eftersom merparten av brotten begås ute i det fria så belyses svårigheten att säkra spår samt den lilla risk man har att gripa någon på bar gärning. De olika tillståndsmyndigheterna Naturvårdsverket och Länsstyrelsen och deras uppgift belyses också.</p>

<p>Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ”sin” egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro. Vad som avgör om extinktionsprincipen eller vindikationsprincipen skall gälla för en viss situation avgörs utifrån det sätt som egendomen en gång kommit bort från den ursprunglig ägarens besittning. Genom att införa vindikationsprincipen i godtrosförvärvslagen hoppas lagstiftaren uppnå två effekter, dels att minska efterfrågan av stulna varor och därigenom minska handeln med dem. Genom en minskad handel med stulna varor hoppas lagstiftaren även på att närliggande brottslighet ska minska. En andra förhoppning med förändringen i godtrosförvärvslagen är att vindikationsprincipens införande i godtrosförvärvslagen ska möta en bredare acceptans hos allmänheten. Den nya delen i godtrosförvärvslagen eftersträvar att ge ursprunglig ägare ett bättre skydd av sin egendom och vidare att underlätta situationen för en bestulen individ då egendomen på ett eller annat sätt återfunnits. Att lämna ut beslag till målsägande ska i framtiden gå fortare – är det tänkt.</p>

<p>Ett fordon som använts i samband med brott kan tas i beslag för att förebygga brott. De lagar man använder för att ta ett beslag av ett fordon är 36 kap BrB, 27 kap RB och trafikbrottslagen (TBL). Det är flera trafikbrott som kan leda till förverkande enligt TBL, dessa har vi stolpat upp men vanligast är olovlig körning och rattfylleri. Problemställningen när man skall använda TBL 7§ i dag är att praxis skiljer sig runt om i Sverige på de olika myndigheterna. Särskilt värde på fordonet och antalet tillfällen som gärningsmannen ska ha begått ett brott, enligt TBL, skiljer sig. Dessutom är ägarförhållandena viktiga att utreda innan ärendena går till rättegång, detta ligger i dag på förundersökningsledarens ansvar. För att kunna arbeta effektivt har de myndigheter vi pratat med gjort upp riktlinjer i samarbete med respektive åklagarmyndighet. Allt detta visas i intervjuerna med de två trafikpoliser vi pratat med i Stockholm och Västra Götaland.</p>

<p>Med hjälp av litteraturstudier har vi försökt skapa en övergripande bild av maskeringsförbudets fördelar och nackdelar. I ett teroiravsnitt förklarar vi två olika gruppprocesser, med de-individation och de-humanisering vill vi visa hur gruppen kan påverka individen att inte ta ansvar över sina handlingar och på så sätt öka frekvensen och graden av grovt våld på brotten. De fördelar med maskeringsförbudet som vi presenterar i vårt arbete är bland annat att polisen får ett verktyg att förebygga ordningsstörningar, människor känner sig tryggare och vågar utnyttja sin rättighet att demonstrera, där fokus kommer att hamna på budskapen inte våldsamheterna. Lyckas polisen med att förebygga bråk kommer det innebära stora ekonomiska vinningar för enskilda, näringsidkare och försäkringssbolag…</p>

<p>Detta arbete handlar om den utsatthet som vittnen kan känna i samband med att de blir kallade till en förhandling. Det är inte ovanligt att de som kallas aldrig har haft kontakt med rättsväsendet förut. I många fall har det gått lång tid efter att de förhördes av polisen och det datum de ska inställa sig som vittne. Vi försöker i uppsatsen beskriva den stödverksamhet som idag finns för vittnen i samband med en förhandling samt det skydd som finns enligt lagstiftningen. Vi beskriver även de ersättningsmöjligheter som finns att erhålla för vittnen. Det är mer förekommande idag att vittnen blir hotade att inte säga sanningen eller påverkade att inte ställa upp. Det finns både fysiska och tekniska skydd att erbjuda de som hotas men de är långt ifrån säkra och begränsar personens möjlighet till ett normalt liv. Uppsatsen behandlar även den utredning som ska utforma en ram för ett nationellt skyddsprogram för bevispersoner. Arbetet är uppbyggt på en litteraturstudie av förarbeten och utredningar, tidningsartiklar och Brottsoffermyndighetens material på området.</p>

<p>Arbetar man inom polisen eller andra delar av rättssäkerhetskedjan kommer man dagligen i kontakt med tolkar. Deras arbetsuppgift är att göra kommunikationen möjlig mellan till exempel en målsägande och en polisman. Efter att ha hållit förhör under sommaren 2004 på en polismyndighet insåg vi svårigheterna med att få fram frågorna på rätt sätt samt att veta om svaren man fick tillbaka verkligen var rätt formulerade. Med tiden har vi utvecklat tankarna kring dessa svårigheter. Vad har egentligen tolkarna för kunskap om rättssäkerhet? Vad har de för utbildning? Finns det någon förhörsmetod som lämpar sig bäst då man håller förhör genom tolk? För att få svar på dessa frågor kommer vi att intervju bland annat en advokat som uppmärksammat problemet, en förhörsmetodsexpert samt källor inom polisen. Syftet är att undersöka om och i så fall hur polisen kontrollerar tolkens kompetens. Ett annat syfte är att försöka komma fram till en fungerande förhörsmetod som minimerar feltolkningar och som underlättar för alla parter. Detta för att rättssäkerheten ska upprätthållas.</p>

<p>Ett uppmärksammat mord i Skönsberg (Sundsvall) på alla hjärtans dag 2004 blir föremål för en omfattande polisutredning. Förundersökningen är en diger lunta. Tingsrätten och Hovrätten fastställer olika domar. Tingsrätten anser det ställt utom all rimlig tvivel att den tilltalade är skyldig, den senare instansen friar dock personen från ansvar med motiveringen att utredningen inte är tillräcklig för att klargöra de väsentliga delarna av händelseförloppet. Vi kommer i vår rapport att studera hur man kan komma fram till så olika slutsatser när man har samma omfattande utredning med bevisning som grund. När utredningsstandarden i brottmål är uppfylld övergår rätten till bevisprövning. Hur skall man värdera den bevisning som finns? Vi förklarar på ett grundläggande sätt hur detta går till. Syftet är dock främst att belysa den problematik som det innebär när man i rätten har möjlighet till ett godtyckligt val av värderingsmetod, som i förlängningen kan innebära olika utfall i domen. Begränsningen ligger i att vi fokuserar och analyserar på rättsfallet och förundersökningen gällande "Skönsbergsmordet". Utöver detta sker en jämförelse med två andra liknande rättsfall, litterära källor angående bevisprövning och värdering kommer att studeras och vi skall även diskutera med Polis och jurister. Rapporten avslutas med en diskussion och de slutsatser vi kommit fram till vad det gäller rättssäkerheten kring det godtyckliga valet av metod för bevisvärdering.</p>

<p>Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka ge klarhet på några vanliga argument för respektive mot dödsstraffet. Vi vill öka vår kunskap inom detta område för att om möjligt möjliggöra ett ställningstagande gjort utifrån empiriska studier snarare än antaganden. I det inledande kapitlet beskriver vi dödsstraffet genom historiens gång. Vi tar även upp FN:s och Europakonventionens arbete att stoppa nyttjandet av denna straffpåföljd. Vi har sammanställt vårt resultat genom att fördjupa oss i dels fyra facklitterära böcker med olika inställningar till dödsstraffet, dels genom en Brå-rapport samt Amnesty internationell. I resultatdelen ger vi svar på vår frågeställning utifrån den information vi tillgodogjort oss. Vi har dels utrönat motivet bakom dödsstraffet samt dess preventiva effekt. Vi belyser ett antal avrättningsmetoder samt klargör varför vissa länder har kvar dödsstraffet idag. Detta utmynnar i två enkätundersökningar gjorda i Sverige av Demokratirådet och SIFO, i vilka svenska folket fick svara på frågor om dödandets moral. I det avslutande kapitlet diskuteras och analyseras vad som framkommit i resultatdelen. I diskussionen lägger vi även in vår slutsats av detta arbete.</p>

<p>I brottmål tillgrips ibland under polisutredningen frihetsberövande åtgärder mot dem som är misstänkta för brott. Ett gripande är en sådan åtgärd. Syftet med detta fördjupningsarbete är att försöka klargöra de möjligheter som finns för poliser att gripa en person. Detta har vi gjort genom att studera de förarbeten och litteratur gällande den lagstiftning som finns knutet till tvångsmedlet. Häktningsgrunderna i RB 24:1-3 tas upp liksom RB 24 kap 6 och 7 §§. I arbetet kommer vidare att finnas med ett försök till att få den enskilde polisen/polisstudenten att enklare förstå lagstiftningen. Detta har vi illustrerat med hjälp av en modell. Vi har även försökt studera om problematik runt gripandet kan ses i praktiken utifrån den statistik som bör finnas när det gäller gripna personer. Här har vi dock stött på svårigheter. Genom att öka vår egen kunskap inom det ämne vi valt är vår förhoppning att vi kommer att känna oss mer säkra på vad som gäller när en gripandesituation uppkommer i vårt framtida yrke.</p>