Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor ökar i västvärlden och orsakar folksjukdomar så som hjärtkärlsjukdom, cancer, sjukdomar i andningsorganen och diabetes. Hälso- och sjukvården uppmanas att arbeta med förebyggande metoder mot användandet av alkohol och tobak, inaktivitet och ohälsosam kost. Det saknas aktuell forskning som rör distriktssköterskors hälsofrämjande arbete på livsstilsmottagning, därför behövs erfarenheterna undersökas för att utveckla det hälsofrämjande arbetet inom primärvården. Omvårdnadsteoretikern Dorothea Orens teori om egenvård belyser vikten av sjuksköterskans roll att stärka patientens kapacitet till att själv ta makten över sin hälsa. Syftet med studien var att undersöka distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta hälsofrämjande på livsstilsmottagning. Metoden var kvalitativ med induktiv ansats där fem intervjuer gjordes med distriktssköterskor som arbetade på livsstilsmottagning förlagd på vårdcentral. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultatet visade två övergripande kategorier med fem underkategorier. Kategorin ”Barriärer i det hälsofrämjande arbetet” med underkategorierna ”Patientens nivå av hälsolitteracitet" och ”Patientens motstånd till egenvård” Den andra kategorin var ”Möjligheter med ett hälsofrämjande arbete” med underkategorierna ”Individanpassa arbetet”, ”följa upp patientens levnadsvanor” och ”Samverkan med andra hälsoyrken”. Slutsats: Dorothea Orems teori går att applicera i distriktssköterskornas hälsofrämjande arbete, men den visar samtidigt att hälsolitteraciteten har betydelse för att individanpassa arbetet.  Studiens resultat kan stödja liknande forskning för att skapa evidens.  Vidare forskning krävs för att undersöka om några verktyg används och i så fall, vilka verktyg och dess funktion för att utveckla strukturen i det hälsofrämjande arbetet på Livsstilsmottagning inom primärvården. / Background: Unhealthy lifestyles are increasing in the Western world, causing widespread diseases such as cardiovascular disease, cancer, respiratory diseases and diabetes. The health services are encouraged to work with preventive methods against the use of alcohol and tobacco, inactivity and unhealthy diet. There is no current research related to nurses' health promotion in lifestyle clinics, hence it’s necessary to explore the experience to enable development in the area of health promotion in primary care. Nursing theorist Dorothea Orem's theory of self-care highlights the importance of the nurse's role to strengthen the patient's capacity to self take control of their health. The purpose of this study was to investigate the nurses' experience of working in health promotion lifestyle clinic. The method was qualitative inductive approach where five interviews were conducted with district nurses who worked on lifestyle clinics located at the medical center. Interviews were analyzed according Graneheim and Lundman's content analysis. The results showed two main categories with five subcategories. Category "Barriers in health practice" with subcategories "The patient's level of health literacy" and "The patient's resistance to self-care" The other category was "Possibilities with a health promotion" with the categories “Adapt practice", "Monitor the patient's living habits" and "Collaboration with other health professions.” Conclusion: Dorothea Orem's theory can be applied in the district nurses' health practice work, but it also shows that of health literacy is important to individualize the work. The study results could support similar research to create evidence. Further research is needed to investigate if some tools are used and if so, which and its function in the structure of health promotion at lifestyle clinic in primary care.