Ulmie goerehtimmine goerehtidh guktie dah åarjelsaemien gåalmede persovnen pronovmene satne, jeatjah numeruse- jïh kaasusehammojne aaj, nuhtjesåvva dovne logoforeles jïh ov-logoforeles syntaktihkes konstruksjovnine. Nimhtie ulmie aaj viehkiehtidh dam åarjelsaeien pronovmene-öörnegem buerebelaakan guarkedh. Daate korpus-lingvistihkes goerehtalleme. Goerehtim dovne tjaaleldh jïh njaalmeldh gaaltijh. Goerehtimmie vuesehte pronovmene satne (dah S-pronovmenh) guektienlaakan nuhtjesåvva: logoforeles pronovmeninie jïh ov-logoforeleslaakan frïjje ov-ryöktesth diskuvsjesne (FID). FID:sne satne sjïere syntaktihkes operatovreste åvtehkeraajesisnie veadtaldihkesne. Buerkestem aaj åarjelsaemien konteekstine mij lea FID jïh guktie FID-operatovre perspektijve-goerkesem raajesasse vadta. Diejveldem aaj åenehkslaakan guktie åarjelsaemien tempuse-öörnege analyjsem pronovmenistie satne FID:sne jïh histovrien preesensisnie tsavtsa. / Målet med denna uppsats är att undersöka hur sydsamiskans tredjepersonspronomen satne, inkluseve övriga numerus- och kasusformer, används i såväl logoforiska som ologoforiska kontexter. På så sätt är syftet att bidra till bättre förståelse av sydsamiskans pronomensystem. Både skrivna och muntliga källor har undersökts. Studien visar att pronomenet satne (S-pronomena) används på två olika sätt: som logoforiskt pronomen samt i ologoforisk användning i fri indirekt diskurs (FID). I FID är satne bundet av en särskild operator i huvudsatsen. I uppsatsen förklaras också vad FID är i en sydsamisk kontext och hur FID-operatorn ger en perspektivtolkning. Kort diskuteras också hur sydsamiskans tempussystem påverkar analysen av satne i FID och i historiskt presens.