Harvesting woody biomass for biofuel has become an important research topic. In Mississippi, feasibility of utilizing woody biomass for bioenergy lies in the willingness to harvest by non-industrial private forest (NIPF) landowners, who control 71% of forestlands. A mail survey of Mississippi NIPF landowners elicited preferences concerning utilizing logging residues for bioenergy. When presented with hypothetical situations that compared bioenergy utilization attributes along with those of standard harvesting practices, more landowners preferred the bioenergy scenarios, even when more money was offered for standard harvesting. Older landowners with larger landholdings were less likely to prefer bioenergy scenarios. Higher educated landowners who were financially motivated, concerned with climate change, and considered habitat management an important goal were more likely to prefer bioenergy scenarios over standard harvesting. Available markets for logging residues could increase NIPF harvest rates based solely on the different harvesting attributes, which should increase availability of feedstocks for producers.

This study has analyzed particel size distribution and needle content in chipped logging residuals (branches and tops) delivered to the district heating plant Ryaverket in city of Borås, Sweden. Two fuel assortments has been analyzed: Chipped logging residuals from pure softwood and from mixed fuel (connifers and broadleaves). The samples has been sieved at Linneaus University laboratory. The study of particle sizes indicates that only 53,2 % of delivered fuel is within the fuels specification (7– 45 mm). The needle content is in this study 12,4 % (dry mass) which is higher than expected. / Sedan oljekriserna på 1970 talet har den svenska energiförsörjningen ändrats i grunden. Idag har stora delar av de tidigare petroleumbaserade bränslena ersatts med olika förnybara biobränslen. Skogsbränsle delas upp i olika bränslesortiment utifrån trädslag samt olika fysikaliska och tekniska egenskaper. Till Borås Energi & Miljö Ab´s värmeverk Ryaverket levereras det årligen ungefär 550000 kubikmeter skogsbränsle fördelat på cirka 30 olika sortiment. Fraktionsfördelningen, det vill säga storleken på bitarna i materialet, samt barrinnehåll är två viktiga kvalitetsfaktorer på bränslet. Denna rapport är en redovisning av en fraktionsanalysstudie på två av bränslesortimenten till Ryaverket. Dels flisad grot av rent barrträ och dels blandsortimentet flisad grot av barr och lövträ. I studien har också gjorts en analys av barrinnehållet i bränslet. Studien har gjorts genom sållning av prover från inkommande bränsleleveranser. Analysen visar att stora delar av det, till värmeverket, inkomna bränslet ligger utanför uppsatta bränslespecifikationer. Av materialet finns 53,2 % inom storleksområdet 7 -45 mm (acceptflis). Delvis bekräftar detta resultat tidigare forskning på området. Barrandelen är hög: 12,4%. Detta är en högre siffra än vad som var förväntat och högre än vad som framkommit i tidigare studier. Slutsatsen är att det troligen krävs omtänkande/nytänkande för att dagens grotbränsle skall fungera optimalt i moderna värmeverk. Skall flisningsutrustningen konstrueras om? Skall ny teknik för online och kontinuerlig mätning av bland annat fraktionsfördelning införas? Vilket är optimalt: att köpa in olika bränslesortiment lassvis och blanda själv på värmeverket? Eller är det mest optimalt att köpa färdigblandat bränsle från leverantör?