Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt. Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt. Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.

<p>Skolverkets undersökningar visar att elevernas intresse för matematik i grundskolans senare år är lågt. Undervisningen är alltför läroboksstyrd. Eleverna vill ha en mera varierad undervisning där sådant som diskussioner om matematikens användning, gruppuppgifter och verklighetsanknytning ingår. Ett sätt att variera undervisningen kan vara att arbeta laborativt.</p><p>Syftet med arbete är bland annat att ta reda på hur mycket lärarna använder sig av laborativ matematik samt vilka erfarenheter de har av arbetssättet. Resultatet av studien bygger på en enkätundersökning bland matematiklärare och några intervjuer med matematiklärare som arbetar laborativt.</p><p>Nästan alla av de lärare som besvarat enkäten arbetar laborativt men det går inte att dra några generella slutsatser i vilken utsträckning lärare i allmänhet arbetar laborativt eftersom antalet besvarade enkäter var mycket lågt. Enkätundersökningen visar att de lärare som arbetar laborativt i liten utsträckning eller inte alls anger tidsbrist som främsta orsak. Att planera laborativ undervisning tar lång tid. Anledningen till att man skulle vilja arbeta laborativt oftare är att undervisningen blir mera varierad och att förståelsen hos eleverna ökar. Intervjuerna visar att de lärare som ofta arbetar laborativt motiverar det med att eleverna får vara kreativa och använda flera sinnen. Lärarna tycker även att det är viktigt att det laborativa arbetet kombineras med diskussioner. Eleverna får då träna sin språkutveckling och hjälp med att översätta konkret matematik till abstrakt.</p>

Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik. Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.

<p>Abstract: I rapporten intervjuas fyra mellanstadielärare på en 4-6 skola i Borås stad, om deras syn på praktisk matematik. I vilken utsträckning använder sig lärarna av praktisk matematik, när använder dom det, hur ser de på själva uppgiften samt om uppgifterna ökar elevernas motivation, lust och förståelse för matematik.</p><p>Intervjuerna deklarerar att det finns en stor osäkerhet i hur praktisk matematik skall användas och vilka fördelar den för med sig. Lärarna anser att det bedrivs för lite praktisk matematik på skolan, bokens trygghet lockar allt för mycket. Lärarna poängterar också att vissa områden är lättare än andra att applicera praktisk matematik på. Det finns inte någon direkt uttalad linje när det gäller praktiska moment utan det kommer när det kommer. Däremot är man överens om att lusten och motivationen ofta stärks och att de svaga eleverna får möjlighet att lyckas. Vissa forskare menar att ett praktiskt arbetssätt är helt nödvändigt för att ta upp kunskapen på en ny nivå. Kunskapen måste kunna sättas in i en kontext för att djupinlärning skall erhållas.</p>