Denna avhandling, som i huvudsak är resultatet av ett projekt finansierat av Skolöverstyrelsen, består av fem delstudier (I-V) utförda under åren 1977-1991 samt en sammanfattande analysdel (VI). Avhandlingens syfte är att studera det unika svenska relativa betygssystemet, som infördes på försök i folkskolan i början av 1940-talet för att senare permanentas och även införas i enhets- och grundskolan samt slutligen även i gymnasiet. Det relativa betygssystemet beskrivs enligt följande indelning: framväxt och avveckling (V), funktioner (I), effekter och sidoeffekter (III) samt användning och behov (II och IV). I de empiriska studierna har elever, lärare, arbetsgivare och arbetstagare fått ge sina synpunkter på de relativa betygen. I delstudie V analyseras utvecklingen av det relativa betygssystemet med hjälp av offentliga utredningar, remissvar från elev-, lärar-, aibetsgivar- och arbetstagarorganisationer samt också via riksdagstryck.De relativa betygen beskrivs som starkt knutna till urvalet till högre studier och som ett försök att tillskapa ett urvalsinstrument med möjlighet till jämförbarhet och större rättvisa. Betygen har visat sig spela liten roll vid urvalet till olika arbeten. Betygen fyller en "körkortsfunktion" genom att ange inriktning och linje. I övrigt speglar betygen i huvudsak förmåga att tillgodogöra sig teoretiskt stoff. Vid urvalet till olika arbeten beskrivs en utveckling från formella till informella meriter i form av vissa personlighetsegenskaper, t ex samarbetsförmåga, flexibilitet och utåtriktad läggning. Arbetslivserfarenhet, referenser och personlighetsegenskaper betyder mer vid anställningar än skolbetygen.I avhandlingen anges såväl mättekniska, informationstekniska som socialpsykologiska förklaringar till att det relativa betygssystemet är på väg att avvecklas. Betänkligheter riktas mot ett eventuellt införande av målrelaterade betyg p g a styrningsriskerna för elever och lärare, samt också mot riskerna för en ökad kontroll och ett ökat beroende av avnämarna. I avhandlingen noteras skillnader mellan praktiska och teoretiska linjer när det gäller synen på betyg. Som tänkbara förklaringar anges användningen och behovet av betyg liksom också närheten och kopplingen till näringslivet. Betygens officiella funktioner som informations-, motivations- och urvalsinstrument har gradvis minskat. Tidigare har frågor om styrning och kontroll kommit i bakgrunden i förhållande till de officiella funktionerna. Om målrelaterade betyg införs och om betygens roll som urvalsinstrument försvinner, torde betygens styrnings- och kontrollfunktioner behöva diskuteras och motiveringar till att över huvud taget ha kvar betyg i skolan lyftas fram. / This dissertation, which is mainly the result of a project financed by the National Board of Education, consists of five substudies (I-V) carried out between 1977 and 1991, and a summary analysis (VI). The aim of the dissertation is to study group-referenced marks which are unique for Sweden. In the 1940s they were introduced on trial into elementary school, where they were later permanent, and they were also introduced into comprehensive school, nine-year compulsory school and finally also into upper secondary school. The description of group-referenced marks is divided into the following substudies: development and phase-out (V), functions (I), effects and side-effects (III), and use and requirements (II and IV). In the empirical studies, students, teachers, employers and employees have been asked to give their opinions of group-referenced marks. Substudy V analyses the development of group-referenced marks through official reports, through reactions to these reports from student, teacher, employers' and employees' organizations, and also through official parliamentary publications.Group-referenced marks are described as closely connected with the selection to higher education and as an attempt to construct an instrument of selection offering possibilities of comparability and greater justice. Marks have proved to be of little consequence for employment. They function as a "driving licence" by indicating direction and course programme. Marks reflect, above all, the ability to assimilate theoretical subject-matter. The selection to various employments manifests a development from formal to informal merits in the form of certain qualities, e. g. the ability to co-operate, flexibility and extrovert behaviour. Work experience, references and personal qualities are more important than marks for employmentThe dissertation indicates measurement technological, information technological and socio-psychological explanations of withdrawing group-referenced marks. The dissertation also expresses apprehensions about the potential introduction of criterion-referenced marks owing to the steering effects for pupils and teachers, as well as about the risks of increasing control and dependence on potential employers. Differences between practical and theoretical course programmes regarding attitudes to marks can also be observed. These differences can perhaps be explained by the use and needs of marks as well as by the nearness and connection to industry and commerce. The importance of the official functions of marks as information, motivation and selection instruments has gradually been reduced. Problems of steering and control used to be subordinate to the official functions. If criterion-referenced marks are introduced and if marks lose their selection function, the steering and control functions of marks should be discussed and the motives for preserving marks in school should be presented. / digitalisering@umu