<p>Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment). Denna kommitté berör många frågor relaterade till handel och miljö, däribland klimatförändringsproblematiken.</p><p>Dagens klimatdiskussion har ändrat perspektiv från klimatförändringens egentliga existerande till hur den på bästa sätt ska hanteras och förebyggas. I och med FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyoto-protokollet bands de industrialiserade länderna juridiskt till att sänka utsläppen av klimatpåverkande utsläpp. Arbetet med denna minskning fortgår idag inom flera av de länder som ratificerat protokollet och de internationella organisationer som de är medlemmar i.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera hur aktörerna inom CTE i WTO behandlat klimatfrågan. Mer specifikt ska vi analysera hur diskussionerna förs/har förts vid behandlandet av klimatfrågan från dess att klimatfrågan första gången tas upp på CTE:s agenda 1995 och framåt. Uppsatsen kommer även att belysa vilka implicita intressen som drivit/driver medlemmar eller grupperingar till en viss strategi kring klimatfrågan. För att göra detta synligt använder uppsats de två textanalyserna korpusanalys och diskussionsanalys. Utifrån dessa metoder analyseras mötesrapporter från CTE.</p><p>Inom CTE förs klimatdiskussionerna ur olika perspektiv, vissa länder talar endast om miljöåtgärder kopplat till dess påverkan på handel, medan andra länder försöker diskutera handels påverkan på miljö. Resultat och Analysdelen beskriver hur diskussionerna förs, här påvisas ett flertal olika mönster inom dessa diskussioner, det tydligaste mönstret som framträder är hur medlemmar i samband med klimatdiskussionerna argumenterar utifrån det egna landets ekonomiska vinning. Ett annat resultat som framkommit är att vissa av diskussionens deltagare angående om klimatfrågan skall hanteras inom CTE eller ej tycks växla sida med varandra. Avslutningsvis kommenterar slutsatserna diskussionen i uppsatsen och lyfter fram intressanta synvinklar.</p>

Handel är en central del av världen i det rådande tillväxtparadigmet. För att underlätta handel mellan nationalstater skapades år 1948 GATT (General Agreement on Tariffs and Trade). Detta avtal var så lyckat i att avskaffa handelshinder att övervakningsorganisationen WTO (World Trade Organization) skapades. WTO har sedan det bildades arbetat med att förenkla och effektivisera handeln och införlivat flera handelsrelaterade frågor till sin organisation. Då WTO bildades (1994) initierades samtidigt kommittén, CTE (Committee on Trade and Environment). Denna kommitté berör många frågor relaterade till handel och miljö, däribland klimatförändringsproblematiken. Dagens klimatdiskussion har ändrat perspektiv från klimatförändringens egentliga existerande till hur den på bästa sätt ska hanteras och förebyggas. I och med FN:s klimatkonvention (UNFCCC) och Kyoto-protokollet bands de industrialiserade länderna juridiskt till att sänka utsläppen av klimatpåverkande utsläpp. Arbetet med denna minskning fortgår idag inom flera av de länder som ratificerat protokollet och de internationella organisationer som de är medlemmar i. Syftet med denna uppsats är att studera hur aktörerna inom CTE i WTO behandlat klimatfrågan. Mer specifikt ska vi analysera hur diskussionerna förs/har förts vid behandlandet av klimatfrågan från dess att klimatfrågan första gången tas upp på CTE:s agenda 1995 och framåt. Uppsatsen kommer även att belysa vilka implicita intressen som drivit/driver medlemmar eller grupperingar till en viss strategi kring klimatfrågan. För att göra detta synligt använder uppsats de två textanalyserna korpusanalys och diskussionsanalys. Utifrån dessa metoder analyseras mötesrapporter från CTE. Inom CTE förs klimatdiskussionerna ur olika perspektiv, vissa länder talar endast om miljöåtgärder kopplat till dess påverkan på handel, medan andra länder försöker diskutera handels påverkan på miljö. Resultat och Analysdelen beskriver hur diskussionerna förs, här påvisas ett flertal olika mönster inom dessa diskussioner, det tydligaste mönstret som framträder är hur medlemmar i samband med klimatdiskussionerna argumenterar utifrån det egna landets ekonomiska vinning. Ett annat resultat som framkommit är att vissa av diskussionens deltagare angående om klimatfrågan skall hanteras inom CTE eller ej tycks växla sida med varandra. Avslutningsvis kommenterar slutsatserna diskussionen i uppsatsen och lyfter fram intressanta synvinklar.