Remote sensing data has great potential for wildfire detection and monitoring with enhanced spatial resolution and temporal coverage. Earth Observation satellites have been employed to systematically monitor fire activity over large regions in two ways: (i) to detect the location of actively burning spots (during the fire event), and (ii) to map the spatial extent of the burned scars (during or after the event). Active fire detection plays an important role in wildfire early warning systems. The open-access of Sentinel-2 multispectral data at 20-m resolution offers an opportunity to evaluate its complementary role to the coarse indication in the hotspots provided by MODIS-like polar-orbiting and GOES-like geostationary systems. In addition, accurate and timely mapping of burned areas is needed for damage assessment. Recent advances in deep learning (DL) provides the researcher with automatic, accurate, and bias-free large-scale mapping options for burned area mapping using uni-temporal multispectral imagery. Therefore, the objective of this thesis is to evaluate multispectral remote sensing data (in particular Sentinel-2) for wildfire detection, including active fire detection using a multi-criteria approach and burned area detection using DL models.        For active fire detection, a multi-criteria approach based on the reflectance of B4, B11, and B12 of Sentinel-2 MSI data is developed for several representative fire-prone biomes to extract unambiguous active fire pixels. The adaptive thresholds for each biome are statistically determined from 11 million Sentinel-2 observations samples acquired over summertime (June 2019 to September 2019) across 14 regions or countries. The primary criterion is derived from 3 sigma prediction interval of OLS regression of observation samples for each biome. More specific criteria based on B11 and B12 are further introduced to reduce the omission errors (OE) and commission errors (CE).        The multi-criteria approach proves to be effective in cool smoldering fire detection in study areas with tropical &amp; subtropical grasslands, savannas &amp; shrublands using the primary criterion. At the same time, additional criteria that thresholds the reflectance of B11 and B12 can effectively decrease the CE caused by extremely bright flames around the hot cores in testing sites with Mediterranean forests, woodlands &amp; scrub. The other criterion based on reflectance ratio between B12 and B11 also avoids the effects of CE caused by hot soil pixels in sites with tropical &amp; subtropical moist broadleaf forests. Overall, the validation performance over testing patches reveals that CE and OE can be kept at a low level  (0.14 and 0.04) as an acceptable trade-off. This multi-criteria algorithm is suitable for rapid active fire detection based on uni-temporal imagery without the requirement of multi-temporal data. Medium-resolution multispectral data can be used as a complementary choice to the coarse resolution images for their ability to detect small burning areas and to detect active fires more accurately.        For burned area mapping, this thesis aims to expound on the capability of deep DL models for automatically mapping burned areas from uni-temporal multispectral imagery. Various burned area detection algorithms have been developed using Sentinel-2 and/or Landsat data, but most of the studies require a pre-fire image, dense time-series data, or an empirical threshold. In this thesis, several semantic segmentation network architectures, i.e., U-Net, HRNet, Fast- SCNN, and DeepLabv3+ are applied to Sentinel-2 imagery and Landsat-8 imagery over three testing sites in two local climate zones. In addition, three popular machine learning (ML) algorithms (LightGBM, KNN, and random forests) and NBR thresholding techniques (empirical and OTSU-based) are used in the same study areas for comparison.        The validation results show that DL algorithms outperform the machine learning (ML) methods in two of the three cases with the compact burned scars,  while ML methods seem to be more suitable for mapping dispersed scar in boreal forests. Using Sentinel-2 images, U-Net and HRNet exhibit comparatively identical performance with higher kappa (around 0.9) in one heterogeneous Mediterranean fire site in Greece; Fast-SCNN performs better than others with kappa over 0.79 in one compact boreal forest fire with various burn severity in Sweden. Furthermore, directly transferring the trained models to corresponding Landsat-8 data, HRNet dominates in the three test sites among DL models and can preserve the high accuracy. The results demonstrate that DL models can make full use of contextual information and capture spatial details in multiple scales from fire-sensitive spectral bands to map burned areas. With the uni-temporal image, DL-based methods have the potential to be used for the next Earth observation satellite with onboard data processing and limited storage for previous scenes.    In the future study, DL models will be explored to detect active fire from multi-resolution remote sensing data. The existing problem of unbalanced labeled data can be resolved via advanced DL architecture, the suitable configuration on the training dataset, and improved loss function. To further explore the damage caused by wildfire, future work will focus on the burn severity assessment based on DL models through multi-class semantic segmentation. In addition, the translation between optical and SAR imagery based on Generative Adversarial Network (GAN) model could be explored to improve burned area mapping in different weather conditions. / Fjärranalysdata har stor potential för upptäckt och övervakning av skogsbränder med förbättrad rumslig upplösning och tidsmässig täckning. Jordobservationssatelliter har använts för att systematiskt övervaka brandaktivitet över stora regioner på två sätt: (i) för att upptäcka placeringen av aktivt brinnande fläckar (under brandhändelsen) och (ii) för att kartlägga den brända ärrens rumsliga omfattning ( under eller efter evenemanget). Aktiv branddetektering spelar en viktig roll i system för tidig varning för skogsbränder. Den öppna tillgången till Sentinel-2 multispektral data vid 20 m upplösning ger en möjlighet att utvärdera dess kompletterande roll i förhållande till den grova indikationen i hotspots som tillhandahålls av MODIS-liknande polaromloppsbanesystem och GOES-liknande geostationära system. Dessutom krävs en korrekt och snabb kartläggning av brända områden för skadebedömning. Senaste framstegen inom deep learning (DL) ger forskaren automatiska, exakta och förspänningsfria storskaliga kartläggningsalternativ för kartläggning av bränt område med unitemporal multispektral bild. Därför är syftet med denna avhandling att utvärdera multispektral fjärranalysdata (särskilt Sentinel- 2) för att upptäcka skogsbränder, inklusive aktiv branddetektering med hjälp av ett multikriterietillvägagångssätt och detektering av bränt område med DL-modeller. För aktiv branddetektering utvecklas en multikriteriemetod baserad på reflektionen av B4, B11 och B12 i Stentinel-2 MSI data för flera representativa brandbenägna biom för att få fram otvetydiga pixlar för aktiv brand. De adaptiva tröskelvärdena för varje biom bestäms statistiskt från 11 miljoner Sentinel-2 observationsprover som förvärvats under sommaren (juni 2019 till september 2019) i 14 regioner eller länder. Det primära kriteriet härleds från 3-sigma-prediktionsintervallet för OLS-regression av observationsprover för varje biom. Mer specifika kriterier baserade på B11 och B12 införs vidare för att minska utelämningsfel (OE) och kommissionsfel (CE). Det multikriteriella tillvägagångssättet visar sig vara effektivt när det gäller upptäckt av svala pyrande bränder i undersökningsområden med tropiska och subtropiska gräsmarker, savanner och buskmarker med hjälp av det primära kriteriet. Samtidigt kan ytterligare kriterier som tröskelvärden för reflektionen av B11 och B12 effektivt minska det fel som orsakas av extremt ljusa lågor runt de heta kärnorna i testområden med skogar, skogsmarker och buskage i Medelhavsområdet. Det andra kriteriet som bygger på förhållandet mellan B12 och B11:s reflektionsgrad undviker också effekterna av CE som orsakas av heta markpixlar i områden med tropiska och subtropiska fuktiga lövskogar. Sammantaget visar valideringsresultatet för testområden att CE och OE kan hållas på en låg nivå (0,14 och 0,04) som en godtagbar kompromiss. Algoritmen med flera kriterier lämpar sig för snabb aktiv branddetektering baserad på unika tidsmässiga bilder utan krav på tidsmässiga data. Multispektrala data med medelhög upplösning kan användas som ett kompletterande val till bilder med kursupplösning på grund av deras förmåga att upptäcka små brinnande områden och att upptäcka aktiva bränder mer exakt. När det gäller kartläggning av brända områden syftar denna avhandling till att förklara hur djupa DL-modeller kan användas för att automatiskt kartlägga brända områden från multispektrala bilder i ett tidsintervall. Olika algoritmer för upptäckt av brända områden har utvecklats med hjälp av Sentinel-2 och/eller Landsat-data, men de flesta av studierna kräver att man har en förebränning. bild före branden, täta tidsseriedata eller ett empiriskt tröskelvärde. I den här avhandlingen tillämpas flera arkitekturer för semantiska segmenteringsnätverk, dvs. U-Net, HRNet, Fast- SCNN och DeepLabv3+, på Sentinel- 2 bilder och Landsat-8 bilder över tre testplatser i två lokala klimatzoner. Dessutom används tre populära algoritmer för maskininlärning (ML) (Light- GBM, KNN och slumpmässiga skogar) och NBR-tröskelvärden (empiriska och OTSU-baserade) i samma undersökningsområden för jämförelse. Valideringsresultaten visar att DL-algoritmerna överträffar maskininlärningsmetoderna (ML) i två av de tre fallen med kompakta brända ärr, medan ML-metoderna verkar vara mer lämpliga för kartläggning av spridda ärr i boreala skogar. Med hjälp av Sentinel-2 bilder uppvisar U-Net och HRNet jämförelsevis identiska prestanda med högre kappa (omkring 0,9) i en heterogen brandplats i Medelhavet i Grekland; Fast-SCNN presterar bättre än andra med kappa över 0,79 i en kompakt boreal skogsbrand med varierande brännskadegrad i Sverige. Vid direkt överföring av de tränade modellerna till motsvarande Landsat-8-data dominerar HRNet dessutom på de tre testplatserna bland DL-modellerna och kan bevara den höga noggrannheten. Resultaten visade att DL-modeller kan utnyttja kontextuell information fullt ut och fånga rumsliga detaljer i flera skalor från brandkänsliga spektralband för att kartlägga brända områden. Med den unika tidsmässiga bilden har DL-baserade metoder potential att användas för nästa jordobservationssatellit med databehandling ombord och begränsad lagring av tidigare scener. I den framtida studien kommer DL-modeller att undersökas för att upptäcka aktiva bränder från fjärranalysdata med flera upplösningar. Det befintliga problemet med obalanserade märkta data kan lösas med hjälp av en avancerad DL-arkitektur, lämplig konfiguration av träningsdatasetet och förbättrad förlustfunktion. För att ytterligare utforska de skador som orsakas av skogsbränder kommer det framtida arbetet att fokusera på bedömningen av brännskadornas allvarlighetsgrad baserat på DL-modeller genom semantisk segmentering av flera klasser. Dessutom kan översättningen mellan optiska bilder och SAR-bilder baserad på en GAN-modell (Generative Adversarial Network) undersökas för att förbättra kartläggningen av brända områden under olika väderförhållanden. / <p>QC 20210525</p>