Det har gjorts omfångsrika jämförande studier, både nationella och internationella, vilka antyder att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i skolan när det gäller kunskapsnivå och resultat i matematik till skillnad från elever med inhemsk bakgrund. Denna studie undersöker på vilket sätt matematiklärare på högstadiet anpassar sin pedagogiska metodik för att överbrygga utmaningar och hinder samt öka motivationen och självförtroendet för dessa elever. Arbetets första frågeställning fokuserar på de konkreta utmaningar och hinder som matematiklärare berättar att elever med utländsk bakgrund stöter på i sin matematikinlärning. Den andra frågeställningen undersöker de strategier och metoder som matematiklärare använder för att skapa en inkluderande och stöttande inlärningsmiljö. Den tredje frågeställningen utforskar samarbetet mellan matematiklärare och andra relevanta aktörer för att skapa en stöttande undervisningsmiljö. Studien analyserades med sociokulturella perspektiv, anpassad undervisning och prestationsmotivation. Studien utgår ifrån kvalitativ metod med fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Baserad på lärarnas erfarenheter visar resultaten att det är framför allt språkliga problem och föräldrarnas utbildningsnivå som är det största hinder för kunskapsutvecklingen för elever med utländsk bakgrund. Vad gäller elevernas stöttning uppvisar lärarna många anvisningar bland annat: anpassad undervisning baserat på elevernas kunskapsnivå, skolans och vårdnadshavarens samarbete, inkluderande skolmiljö och variationer av undervisning.