Studiens syfte var att undersöka eventuella förändringar i svenska läroböcker i matematik till följd av det matematikdidaktiska skiftet. Det matematikdidaktiska skiftet förstås här som en bred internationell trend inom matematikdidaktiken, manifesterad bland annat genom Standards 2000 från NCTM och KOM-projektet i Danmark. Centralt i det matematikdidaktiska skiftet är övertygelsen att matematikundervisning inte enbart kan beskrivas genom sitt matematiska innehåll utan att fokus också måste riktas mot vad man ofta kallar matematikens processer. Sex läroböcker, publicerade 1994-2011 och avsedda för årskurs 1 i gymnasiet, valdes ut för studien. I varje bok analyserades kapitlet om funktionslära. Övningsuppgifterna klassificerades utifrån ett antal kategorier som beskriver olika aspekter av det matematikdidaktiska skiftet, exempelvis modellering och hypotesprövning. Uppgifter som i böckerna markerats som särskilt svåra analyserades vidare och klassificerades antingen som en uppgift som innebar problemlösning eller inte innebar problemlösning. Böckernas förord och textavsnitten i det undersökta bokkapitlet analyserades i ljuset av det matematikdidaktiska skiftet. Studiens resultat indikerar att det skett en ökning av andelen övningsuppgifter där eleven ombeds samarbeta med andra elever. Det verkar också ha skett en ökning av uppgifter där eleven ombeds undersöka en föreslagen hypotes, synbarligen på bekostnad av enkla frågor som främst prövar begreppsförståelse. En del nya typer av uppgifter förekommer i de nyare böckerna vilket innebär att eleverna inbjuds att delta i en bredare repertoar av aktiviteter. Andelen uppgifter som kan klassas som problemlösning är större i de nyare böckerna. Sammantaget tyder resultaten på att det matematikdidaktiska skiftet haft en viss påverkan på de svenska läroböckerna i matematik. Det är troligt att läroboksförfattarna påverkats av de svenska läro-, ämnes- och kursplanerna, samtidigt antyder resultatet att en mer direkt påverkan även kan ha skett från den internationella matematikdidaktiska diskursen.

The purpose of this study is to visualise the challenges that student teachers face when adapting mathematical tasks to different levels of difficulty. Specifically, the study aims to explore which aspects of mathematics didactic knowledge are expressed through the mathematics tasks. Examination tasks from previous mathematics courses were selected and analyzed based on a qualitative content analysis with the MKT framework, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball et al., 2008). The students' adaptations can be described through five different themes: linguistic-, visual-, structural- and mathematical adaptations and mistakes. When the themes were analyzed using the MKT framework, it emerged that the students show different aspects of mathematics didactic knowledge and that there is a need to develop certain aspects further. There is a greater variation in the adaptations when the students simplify the task compared to when they make it more difficult. The result also shows that the students need to be given the opportunity to acquire deeper knowledge about the structure and function of the curriculum in order for this aspect of knowledge to develop further. A large percentage of the students make various mistakes in their adaptations. The mistakes have been linked to the students' mathematical content knowledge. Some of the mistakes indicate that the lack of content knowledge also affects and limits the students' mathematics didactic knowledge. An implication of the result is that teachers in the mathematics courses need to consider and address these aspects in future teaching so that the students are given the opportunity to further develop their content knowledge as well as their mathematics didactic knowledge. / Studiens syfte är att synliggöra vilka utmaningar lärarstudenter möter vid anpassning av matematikuppgifter till olika svårighetsgrader. Specifikt syftar studien till att studera vilka olika matematikdidaktiska kunskaper som uttrycks genom anpassningarna av matematikuppgifterna. Studentinlämningar av en genomförd examinationsuppgift från tidigare matematikkurser har valts ut och analyserats med en kvalitativ innehållsanalys där MKT-ramverket, Mathematical Knowledge for Teaching (Ball m.fl., 2008) utgör den teoretiska ramen. Studiens resultat visar att studenternas anpassningar speglas av fem olika teman: språkliga-, visuella-, strukturella- och matematiska anpassningar samt misstag. När de olika temana analyserades med hjälp av MKT-ramverket, så framkom att studenterna visar olika aspekter av matematikdidaktiska kunskaper och att det finns behov av att utveckla vissa aspekter vidare. Det finns en större variation i anpassningarna när studenterna förenklar uppgiften jämfört med när de försvårar den. Resultatet visar också att studenterna behöver få möjlighet att tillägna sig djupare kunskaper om kursplanens uppbyggnad och funktion för att denna aspekt av kunskap ska utvecklas ytterligare. En stor andel av studenterna gör olika misstag i sina anpassningar. Misstagen  har kopplats till studenternas matematiska ämneskunskaper. Vissa av misstagen indikerar att den bristande ämneskunskapen även påverkar och begränsar studentens matematikdidaktiska kunskaper. En implikation är att undervisande lärarutbildare i matematikkurserna behöver beakta och behandla dessa aspekter i kommande undervisning så att studenter ges möjlighet att vidareutveckla såväl sina ämneskunskaper som sina matematikdidaktiska kunskaper.