• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Möjligheter och hinder att använda uppsamlad tång och sjögräs som biogödsel i Sydöstra Sverige / Opportunities and obstacles of using beach-cast macroalgae as biofertilizer on the southeast coast of Sweden

Kaya, Ferhat, Kader, Rezhin January 2019 (has links)
Kring Sveriges kuster hamnar tång och sjögräs (även kallad släke) som ruttnar, sprider dålig lukt och som läcker närsalter tillbaka till havet vilket kan bidra till en ökad lokal övergödning. Ett område som är särskilt drabbat av stora mängder släke är sydöstra Sverige inklusive landskapen Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Släke har tidigare använts inom jordbruket som gödningsmedel på grund av dess näringsrika innehåll men med införandet av konstgödslet har användningen av släke minskat. Denna studie sammanställer data från rapporter kring Sveriges sydöstra kust för att kartlägga hur kadmiumhalterna kan variera beroende på plats och tid. Dessutom utförs beräkningar för att bedöma om släke eventuellt skulle kunna integreras i dagens jordbruk. Resultaten visade att 22 av 104 insamlade värden av kadmiumhalter överstiger gränsen för biogödsel och avlopsslam på 2 mg Cd /Kg TS samt att det finns lokala skillnader angående kadmiumhalter. Beräkningarna visade att släke kan troligen ersätta fastgödslet som används idag på grund av liknande näringsinnehåll. Tillgången till släke begränsar däremot hur väl släke kan ersätta mineralgödslet och fastgödslen. Dessutom överstiger kadmiumtillförseln till åkrarna den tillåtna gränsen på 0,75 g/ha. Slutsatsen blir därmed att släke inte bör användas ensamt för att bidra med näring till matgrödor på grund av dess höga kadmiuminnehåll. Istället kan det användas till icke matgrödor eller möjligtvis kombinera mineralgödsel med släke för att hålla kadmiumhalterna i styr, samtidigt som eutrofieringen i Östersjön förmildras. / Around the coasts of Sweden there is a distribution of macroalgae that rots which causes it to smell bad and it also leaks nutrition back to the ocean which causes a growth in local eutrophication. Especially the southern eastern part of Sweden is affected by this, including the landscapes Skåne, Blekinge, Öland and Gotland. These macroalgaes have previously been used within agriculture as fertilizer because of its high nutritional content but the introduction of inorganic fertilizers has decreased the use of macroalgaes. This study compiles the data from reports gathered on the southeastern coasts of Sweden to map out how the concentrations of cadmium can vary depending on position and time. Furthermore, calculations were made regarding the potential replacement of macroalgae with different types of manure by comparing the amount of nutrients that each fertilizer contains. The results showed that 22 of 104 collected values of cadmium concentrations exceeded the limit of 2 mg Cd/Kg TS and that there are local variations when it comes to cadmium content in macroalgaes. Calculations showed that the macroalgae can probably replace the manure from cow and pig, mainly because of its similarities in nutrient contents. The limiting factor to how well the inorganic fertilizer can be replaced is the amount of macro algae on the coasts - there are small amounts. The infusion of cadmium however is too large and exceeds the limit of 0,75 grams per acre. The conclusion is therefore that macroalgae should not be used alone for food crops as the cadmium levels are too high. It can instead be used for non-food crops or combine the macroalgae with inorganic fertilizers to keep the cadmium levels low while also mitigating the eutrophication of the Baltic sea.

Page generated in 0.0478 seconds