Diss.--Zugl., Marburg, Universität, 1997. / Bibliogr. p. 334-396.

Univ., Magisterarbeit, 1988--Frankfurt (Main)

Köln, Univ., Mag.-Arb., 2004.

Diss.--Münster--Westfälische Wilhelms-Universität, 1990. / Bibliogr. p. 307-314.

Revision of Thesis (Ph. D.)--University of California at Los Angeles, 1977. / Includes bibliographical references (p. [203]-210) and index.

Jag har studerat grunden till Föreningen Svenska Konstnärinnors bildande för att undersöka ifall antagandet att föreningen instiftades som en reaktion mot den manliga konstnärsgruppen De unga och deras första utställning på Hallins konsthandel 1909 stämmer. Jag har vidare undersökt ifall det finns något samband mellan grundandet av föreningen och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga. Genom en historiografisk undersökning samt Griselda Pollocks genusteori har jag med kvantitativa studier kommit fram till att Föreningen Svenska Konstnärinnor grundades då enskilda kvinnor inte hade rätten att ställa ut sin konst. Föreningens bildande grundar sig i de kvinnliga konstnärernas önskan om förbättrade juridiska rättigheter. Genom den statistik jag fört fram i detta arbete kan jag också konstatera att det inte finns något samband mellan föreningens bildande och de kvinnliga Matisseelevernas uteslutande ur De unga, detta då de kvinnliga Matisseelevernas deltagande i Föreningen Svenska Konstnärinnors utställningar är allt för lågt för att kunna ha haft någon påverkan. / I have studied the founding of Föreningen Svenska Konstnärinnor (FSK) [”The Association of Swedish Female Artists”] to examine whether the assumption that the association was founded as a reaction against the male artist group De unga [”The Young”] and their first exhibition at Hallins konsthandel in 1909 is correct. I have also examined whether there is any connection between the founding of the association and the female Matisse students’ exclusion from De unga. Through a historiographical survey and Griselda Pollock's gender theory, I have through quantitative studies concluded that FSK was founded when individual women didn’t have the right to exhibit their art in public. The founding of the association is based on the female artists struggle for equal legal rights. Through the statistics that I’ve put forward in this thesis I’ve been able to conclude that there is no connection between the founding of FSK and the exclusion of the female Matisse students’ from De unga. This is because the female Matisse students’ presence in FSKs exhibitions is too rare to have any influence on its founding.

Thesis (M.A.)--Marshall University, 2001. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves I-V).

[pt] Clement Greenberg anunciara há meio século que o frio hedonismo de Matisse e sua exclusão de tudo exceto a sensação concreta e imediata seria no futuro melhor compreendida como o mais profundo estado de ânimo da primeira metade do século XX. Este trabalho investiga as consequências desse hedonismo na aparência pictórica, na dupla função cartesiano-sensível, ou melhor, objetiva e subjetiva da linha elaborada por Matisse. A partir de sua manipulação sensível dos conceitos de linear e pictórico - recapitulando Wolfflin, linha e cor deixam de assumir um caráter antitético, vivem em comunhão, na condensação pela equivalência, não pela diferença, das qualidades sensíveis e intelectivas da obra. Matisse mantém os conceitos em estado de latência sensível, gerando uma espécie de percepção funâmbula de sua arte, a configurar-se como o grande vórtice da sensibilidade moderna. / [en] Clement Greenberg once said that Matisse s cold hedonism and ruthless exclusion of everything but the concrete, immediate sensation will be better understood as the most profound mood of the first half of the twentieth century. The purpose of this essay is to investigate the consequences of this hedonism in the pictorial image, for to reveal how the dual sensible / intellective, objective and subjective function of the line was elaborated by Matisse. From his sentient manipulation of the pictorial and linear concepts – recapitulating Heinrich Wolfflin - color and line no longer assume an anthitetical position in the pictorial image, by coexisting through equivalence, not by contrast. By maintaining the concepts in sentient latency, Matisse has generated a sort of funambulist perception of art that had become the great vortex of modern sensibility.

Ph.D.--New York--Columbia University, 1988. / Bibliogr. p. 334-384.

Maj Bring (1880–1971) var en svensk konstnär som var aktiv från början av 1900-talet fram till sindöd. Sedan 1994 har hennes konst visats upp i retrospektiva utställningar som har syftat till att lyftafram exkluderade kvinnliga konstnärskap, tidigare Matisse-elever och Brings konstnärskap. Syftetmed uppsatsen är att genom en historiografisk analys undersöka hur Bring historiseras i översiktsverkoch utställningskataloger sedan 1994. För att ytterligare belysa vilken historia Bring skrivs in ijämförs de sentida narrativen med konstkritik från Brings samtid. Det historiografiska perspektivet,med fokus på det modernistiska paradigmet, genus och presentism, utgör studiens teoretiskautgångspunkt. Uppsatsens resultat visar att Bring främst historiseras som en kvinnlig modernist somhar exkluderats ur konsthistorieskrivningen utifrån sitt kön. Bring historiseras även som en elev tillMatisse. Vissa utställningskataloger diskuterar Bring utifrån hennes konstnärskap, medan andra gördet utifrån kön eller i relation till andra konstnärer. Konstkritiken från Brings samtid visar att henneskonst värderades utifrån hennes kön, att kritiken ofta var relativt positiv och att Brings konst sällantillskrevs radikalitet. Analysen visar att diskrepansen mellan konstkritiken och de sentidabeskrivningarna av Bring som modernist kan förstås utifrån det modernistiska historiografiskaparadigmets dominans sedan mitten av 1900-talet.