Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2009.

Diss. Luleå : Luleå tekniska universitet, 2006.

Licentiatuppsats Luleå : Luleå tekniska univ., 2004.

Diss. Luleå : Luleå tekniska univ., 2005.

Diss. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2006. / Härtill 6 uppsatser.

Lic.-avh. Luleå : Luleå tekniska univ., 2007.

Bakgrund och problemdiskussion: Det balanserade styrkortet Kaplan och Norton tog fram i början på 1990-talet är idag ett väl beprövat verktyg inom verksamhetsstyrningen i större företag. Det råder dock delade meningar om hur väl det lämpar sig att använda balanserat styrkort i små och medelstora företag. Utbudet av studier inom detta område är begränsat men den tidigare forskning som finns visar att användandet av balanserat styrkort i små och medelstora företag är lågt. Arbete med nyckeltal är däremot relativt vanligt och i vissa undersökningar kan vi hitta att arbetet påminner om ett balanserat styrkort men att företagen, eftersom de inte känner till begreppet, inte kallar det just balanserat styrkort.   Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur SMF-företag arbetar med nyckeltal kopplade till det balanserade styrkortets fyra perspektiv. Vi ska också undersöka hur kopplingen till företagets strategi ser ut och om deras arbetssätt kan relateras till ett balanserat styrkort. Det gör vi genom at besvara frågan: Hur arbetar SMF-företag med nyckeltal och strategi relaterat till balanserat styrkort?   Metod: Undersökningen är utförd med en kvalitativ ansats. Vi har utfört intervjuer med tre företag som definieras som små och medelstora. Intervjuerna har behandlat nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och hur kopplingen mellan nyckeltalen och företagens strategier ut. Ett viktigt beslut var att utelämna ”balanserat styrkort” som begrepp och istället fokusera på innehållet i det. Det gjordes för att minska osäkerheten hos respondenterna som kan bli av att använda för mycket teoretiska begrepp i den praktiska verklighet företagen befinner sig i.   Slutsats: Undersökningen visar att inget av företagen arbetar med balanserat styrkort. De arbetade också i mycket liten utsträckning med nyckeltal inom det balanserade styrkortets fyra perspektiv och en formaliserad strategi saknades i två av företagen. Det var inte heller möjligt att relatera företagens arbete till balanserat styrkort. Det berodde på att strategin inte var tillräckligt formaliserad samt att inget av företagen använde nyckeltal inom lärandeperspektivet. Andra viktiga slutsatser var också att en misstro fanns, från ledningen i samtliga företag, mot att arbeta med nyckeltal i större utsträckning samt att behovet av formaliserad verksamhetsstyrning upplevs som mindre.

<p>Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är</p><p>formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags</p><p>ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser.</p><p>Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom</p><p>ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens</p><p>syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att</p><p>analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella</p><p>styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en</p><p>djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är</p><p>genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i</p><p>forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed</p><p>tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form</p><p>utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och</p><p>medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg</p><p>såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska</p><p>materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav</p><p>en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning</p><p>förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade</p><p>och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma,</p><p>komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar</p><p>ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.</p>

Omfattande ekonomistyrning tillämpas i första hand utav stora företag och dessutom är formella styrverktyg konstruerade för tillämpning i stora företag. Ett företags ekonomistyrning är betydelsefull då flera företag möter hård konkurrens och finanskriser. Därmed är det intressant att studera små och medelstora företags ekonomistyrning, eftersom ekonomistyrningen likväl kan vara till fördel för små och medelstora företag. Uppsatsens syfte är att beskriva ekonomistyrningen hos små respektive medelstora företag samt att analysera skillnader mellan små och medelstora företags tillämpning utav formella styrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod då avsikten är att skapa en djupare förståelse för formella styrverktyg i små och medelstora företag. Uppsatsen är genomförd med ett hermeneutiskt förhållningssätt i avsikt för att se helheten i forskningsproblemet. Vidare har vi utgått från empirin och trätt in i teorin och därmed tillämpat ett induktivt angreppssätt. Det teoretiska avsnittet baseras på sekundärdata i form utav litteratur och vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. I teorin berörs små och medelstora företags egenskaper, ekonomistyrning i generella drag och formella styrverktyg såsom budget, internprissättning, produktkalkyler och prestationsmätning. Det empiriska materialet har framkommit genom sex intervjuer inom tillverkningsindustrin med hjälp utav en intervjuguide. I små och medelstora företag kan det urskiljas att ekonomistyrning förekommer undermedvetet och därmed inte i fokus. De formella styrverktygen är utvecklade och anpassade för stora företag. Ett flertal av de formella styrverktygen är alltför arbetsamma, komplicerade och resurskrävande för små och medelstora företag. Därmed uppvisar ekonomistyrning i små och medelstora företag en svag grad av formalisering.

Lic.-avh. (sammanfattning) Luleå : Luleå tekniska univ., 2007. / Härtill 4 uppsatser.