<p>Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på</p><p>sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från</p><p>Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär</p><p>210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång</p><p>sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för</p><p>konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att</p><p>arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten</p><p>i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på</p><p>att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna.</p><p>Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och</p><p>långtidsfrånvaron.</p>

Vi har studerat arbetsgivarinträdets (1992) och medfinansieringsansvarets (2005) påverkan på sjukfrånvaron i Sverige. För att göra detta har vi använt oss av sjukfrånvarostatistik från Svenskt Näringsliv ”Tidsanvändningsstatistik” vilket är genomsnittstal baserat på ungefär 210 000 arbetstagare. På detta material har vi skattat regressionsmodeller för kort och lång sjukfrånvaro samt med och utan arbetslöshet, som är tänkt att fungera som indikator för konjunkturläget, vilken i Sverige tycks påverka sjukskrivningstalen. Vi får fram att arbetsgivarinträdet verkar ha minskat de korta sjukskrivningarna samtidigt som arbetslösheten i samtliga fall är en signifikant förklarande del i sjukfrånvaron. Vi ser å andra sidan tecken på att arbetsgivarinträdet 1992 kan ha förlängt frånvarotiden hos de långtidssjukskrivna. Medfinansieringsansvaret tycks ha minskat sjukskrivningarna på både kort- och långtidsfrånvaron.