Hypertrophic osteoarthropathy (HOA) is a relatively rare condition seldom diagnosed in osteoarchaeological material. In this study a skeletal material (individual 03) showing bilateral symmetric periosteal new bone formation (PNBF) was examined. Through differential diagnosis, individual 03 was considered likely to suffer from secondary HOA. The medieval urban environment that should have been contemporary with individual 03, likely permitted the spread of disease. This, together with PNBF in the ribs is thought to be indicative of underlying pulmonary disease causing the HOA. With the help of Twaddle’s theory of health and illness, individual 03 was determined to be considered ill in the last period of their life. Likely affecting their physical ability, possibly making them dependant on the care of others. When considered together with the osteological paradox, the periosteal reactions also suggests that the HOA was a complication of a chronic underlying condition. / Hypertrofisk osteoartropati (HOA) är ett relativt sällsynt tillstånd sällan diagnostiserat i det osteoarkeologiska materialet. I denna studie undersöks ett skelettmaterial benämnt individ 03 (individual03) som har bilateral symmetrisk bennybildning (PNBF). Genom differentialdiagnos bedömdesindivid 03 troligen lida av sekundär HOA. Den medeltida urbana miljö som lär ha varit samtida med individ 03, tillät troligen spridningen av sjukdomar. Detta tillsammans med PNBF på revbenen tros indikera underliggande lungsjukdom som orsak till HOA i individ 03. Med hjälp av Twaddles teori om hälsa och sjukdom blev individ 03 bedömd att bli betraktad som sjuk under den sista perioden i livet. Någonting som sannolikt påverkade fysisk förmåga, och som möjligtvis medförde beroende av vård från andra. Sedda utifrån den osteologiska paradoxen, indikerar de periostala reaktionerna att HOA i detta fall var ett resultat av en kronisk underliggande sjukdom.