Med hjälp av diskurspsykologiska verktyg undersöker den här studien hur samhällskritik och trovärdiga beskrivningar av prekariatets livssituation och identitet konstrueras. Det diskursiva sammanhanget handlar om prekariatet. Guy Standings teori har som utgångspunkt att prekariatet är en klass i vardande och i och med med att Guy Standings antologi, innehållande livsskildringar associerade till prekariatet, fungerar denna antologi som empiri i min studie. Vidare hävdar jag att det diskuspsykologiska angreppssättet kan bidra till nya insikter och djupare förståelse när det gäller identitetskonstruktioner och samhällskritik i allmänhet, prekariatet och dess medlemmar i synnerlighet. Analysens resultat vilar på de tre diskurspsykologiska verktyg jag använt mig av nämligen metaforer, vaccinationer och kategorier. Verktygen har fungerat som angreppssätt och påvisat vikten av språkets konstruktioner, upplägg och struktur vid framförandet av kritik och trovärdiga beskrivningar.