<p> </p><p>Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.</p><p> </p><p>28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.</p><p> </p><p>Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.</p>

Meteorologiska förhållanden har en stor påverkan på ljudutbredning utomhus. De atmosfäriska effekterna är absorption, refraktion och turbulens, dessa verkar samtidigt och kan vara svåra att skilja åt. Gradienter i temperaturen och vinden gör att ljudhastigheten varierar med höjden. Ljudet kommer då att böjas av nedåt eller uppåt från marken. Kunskapsläget inom vart och ett av dessa områden presenteras i denna studie.   28 stycken trafikbullermätningar har utförts längs den nya E4:an norr om Uppsala vid varierande meteorologiska förhållanden. Mätningarna visar att den totala meteorologiska inverkan på ljudnivån kan vara så stor som 18 dBA vid 132 meters avstånd över snötäckt mark. Temperaturgradientens påverkan på samma avstånd bedöms kunna vara 6 dBA och turbulensens 2 dBA. Spridningen av ljudnivåerna är större i motvinds- än medvinds-utbredning. Detta kan förklaras genom att markdämpningen får mer varierande inflytande i förstnämnda fall.   Svenska myndigheter har inte tagit hänsyn till meteorologins påverkan på ljudnivåerna, vid bulleranalyser, förrän nyligen. En modell- Nord 2000 har utvecklats som sägs kunna förutsäga vägbuller under varierande meteorologiska förhållanden. Utvärdering av modellen visar dock stora brister. Modellen klarar av att förutsäga medelvärden under ett år med bra noggrannhet, men denna rapport visar att modellen misslyckas med variationerna under kortare tidsperioder. Detta är allvarligt, då det lika ofta som en hög medelnivå är just variationerna i form av toppar i ljudbilden som upplevs som störande. 10 minuters mätningarna i motvindsutbredning visar att modellens fel kring en trafikerad väg kan vara så stort som 8 dBA på 132 m avstånd.

För övervakning av svenska vatten krävs noggranna mätningar av oceanografiska parametrar såsom våghöjd, vågriktning, ytvattentemperatur och ytströmmar. Mätdata för parametrarna samlas in av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och används till prognoser, sjöfart samt forskning. I denna studie undersöktes möjligheten att ersätta eller komplettera vågbojarna av modellen Directional Waverider MkIII som SMHI använder idag, med ny kommersiellt tillgänglig fjärranalysteknik. Projektet begränsades till att studera två högfrekvens-radartekniker och en X-bandradar. Studien är platsspecifik och utreder kvalitetsmässiga, ekonomiska och miljömässiga för- och nackdelar med de utvalda radarteknikerna i relation till vågbojarna. En litteraturstudie och modellering av data över parametrar som påverkar radarteknikernas räckvidd och datatillgänglighet genomfördes. Ur modelleringen drogs slutsatsen att det är möjligt att erhålla likvärdig datatillgänglighet med vågradar som med vågboj. Vidare modellering ledde till slutsatsen att radarteknikerna begränsas till ungefär hälften av sin optimala räckvidd i Östersjön på grund av den låga salthalten, och därför är Sveriges västkust bättre lämpad för placering av radarteknik. Undersökning av isbildning i havsvatten, som kan begränsa radarteknikernas räckvidd, ledde till slutsatsen att Sveriges västkust också är att föredra utifrån detta perspektiv. Med anledning av radarteknikers möjlighet att utföra mätningar över större områden, finner studien att det finns goda grunder för att motivera en ersättning eller komplettering av vågbojarna med modern radarteknik. Vidare talar radarteknikernas goda anpassningsförmåga, lägre inverkan på miljön och enklare underhållskrav jämfört med vågbojarna till dess fördel. Att övergå till radarteknik medför däremot högre installations- och driftkostnader i jämförelse med vågbojar.