I november 2007 införde politikerna i Bryssel ett direktiv med avsikt att öppna upp för konkurrens och öka transparensen på Europas aktiemarknader. Börsmonopolet bröts upp och aktiemarknaden fragmenterades, det blev då möjligt att handla aktier på andra marknadsplatser än enbart på primärmarknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakningen och informationsflöden mellan marknadsplatserna. Är marknadsplatsernas informationssamarbete tillräckligt bra för att skapa en säker och effektiv marknad? Har riskerna för marknadsmissbruk ökat och hur väl står direktivet rustat mot insynspersonshandel? För att få en inblick i ämnet gjordes en litteraturstudie i MiFID och dess påverkan på marknaden. Rapporter, artiklar, lagtexter och direktivets artiklar ligger som grund för utformandet av den empiriska undersökningen som bestod av intervjuer med personer som är väl insatta i ämnet och en enkätundersökning till olika marknadsplatser som handlar med svensknoterade aktier. Resultatet av den empiriska undersökningen visar att det finns stora problem med marknadsövervakningen och informationsflöden på den europeiska aktiemarknaden. Den sammanlagda marknadsövervakningen på den europeiska aktiemarknaden har många brister då de olika marknadsplatserna inte har tillgång till en fullständig handelsbild av marknaden. När övervakningen inte har en fullständig bild av handeln är det svårt att följa upp misstänksamma ordrar och att upptäcka suspekta handelsmönster. Handelsplatser utan bolagsövervakning har små möjligheter att upptäcka hur kursrörelser är knutna till händelser i bolagen vilket gör att insiderinformation lättare kan användas vilket ökar risken för insiderhandel. Även risken för marknadsmanipulation har ökat efter MiFID:s införande eftersom fler marknadsplatser betyder större möjligheter att sprida ut sin handel och “gömma” stora volymer på, vilket gör att varningssystem inte larmar för ovanligt stora volymer. Det har blivit lättare att handla med sig själv vilket både kan skapa en illusion av likviditet i en annars illikvid aktie samt manipulera priset genom att sälja en aktie till ett pris långt över marknadspriset och sedan köpa tillbaks den på en annan marknadsplats. Ett stort problem i dagens övervakningslandskap är då primärmarknaden sänder ut information om handelsstopp till de andra marknadsplatserna som bedriver handel med dess aktier. Vissa handelsplatser ignorerar denna information och låter sina kunder handla i aktien trots att den är handelsstoppad på primärmarknaden. Den sekundära handelsplatsen utsätter då sina kunder för fara då de inte kommer åt bakgrundsinformationen till handelsstoppet eftersom de inte har någon bolagsövervakning. Flödena av handelsinformation mellan marknadsplatserna är mycket begränsad och skapar problem för investerare vid beslutsfattande. Det saknas en standard för hur handelsdata skall sammanfattas och distribueras över marknaden. Samarbetet mellan de olika marknadsplatserna för att skapa ett flöde av information, vilket behövs för att skapa en bra bild av vad som händer på den specifika handelsplatsen och marknaden i stort, har många brister. En konsoliderad bild av handeln på marknaden saknas och i tidningarna får investerare oftast bara se den omsättning som Stockholmsbörsen haft.   För att höja kundnyttan infördes lagen om bästa möjliga orderutförande och mäklarna var tvungna att ge kunden ett avslut på den marknadsplatsen där kunden fick bästa möjliga pris. Sökkostnaden för kunden var något man inte tog hänsyn till när man införde direktivet men som blir uppenbar då det finns fler alternativ av marknader att handla på. Med Smart Order Routing försöker man lösa problematiken med sökkostnad då detta system automatiskt placerar kundens order på den marknadsplats med bäst pris. Vi anser att detta system måste förbättras då en order som läggs på en marknadsplats som vid orderläggningen har det bästa priset inte alltid flyttas ifall prisbilden på marknaden förändras. Dessutom ansluter sig ofta mäklare enbart till marknadsplatser som de anser har tillräckligt hög omsättning vilket bidrar till att kunden inte får bästa möjliga orderutförande på samtliga handelsplatser som handlar med den aktuella aktien, utan bara av de marknadsplatser som mäklaren är ansluten till. En intressekonflikt uppstår även då mäklare ofta är banker som kan äga andelar i vissa marknadsplatser, vilket bidrar till att en skärpt kontroll måste införas. Vi anser att något måste göras för att förbättra dagens situation på en europeiska aktiemarknaden. Den fragmenterade handeln påverkar marknadsövervakning och informationsdistribueringen negativt. Antingen måste ett övergripande organ skapas som är helt fristående från marknadsplatserna och som hanterar övervakningen och informationsdistribuering över hela den europeiska marknaden eller så måste man ge primärmarknaderna större övervakningsrättigheter över dess aktier.