<p>Vi vill genom vårt arbete belysa vad elpistolen har för fördelar och nackdelar och vad effekterna skulle kunna bli om den skulle börja användas av svensk polis. Under 2005 planerades ett fältförsök med elpistolen men innan det hann ske stoppades försöket av polisens etiska råd. Elpistolen var fram till dess ett första val bland olika icke dödliga hjälpmedel, ett självklart redskap för att täcka upp glappet mellan batong/pepparspray och tjänstevapnet Sig-Sauer. Elpistolen som polisen tagit fram för fältförsöket var av modell X-26, ett pistolliknande redskap som skjuter två hullingar som fäster i hur och kläder. Vid träff levererar den 50 000 volt in i kroppen, elektriciteten gör så att kroppens muskler krampar ihop. Den polisman som har drivit på det planerade fältförsöket intervjuades per telefon. Dessutom har mailkontakt förekommit. Kontakt med FOI gällande den medicinska biten har tagits. Det som går att fastställa är att det etiska rådet på egen hand blåste av fältförsöket som planerades. De presenterade en rapport som visar att svensk polis inte är i behov av någon elpistol. Etiska rådet menade på flera punkter att försöket var ett förhastat beslut. Etiska rådet var de enda som beslutade att de planerade fältförsöken av elpistolen skulle avbrytas. Elpistolen är ett bra vapen med god effekt som kan rädda liv och undvika skador men har vissa nackdelar som t.ex. det höga priset. Om elpistolen skulle införas i Sverige så tror vi inte det skulle bli någon stor skillnad på hur allmänheten uppfattar polisen.</p>

<p>I denna rapport vill jag försöka belysa de fördelar och eventuella nackdelar med den OC-spray som svensk polis använder sig av. Tanken med den här rapporten är att man ska få reda på hur man gick till väga när man provade fram sprayen och på vilket sätt den är tänkt att hjälpa den enskilde polisen. En enkätundersökning har gjorts hos ordningspolisen i Linköping där en fingervisning ges om vad poliserna idag tycker om OC-sprayen. Jag har även genomfört kortare intervjuer med en OC-instruktör samt den ansvarige för rapporten Fältförsök OC (som även ligger till grund för större delen av mitt arbete).</p>

<p>Syftet med rapporten är att belysa varför ett nytt radiokommunikationssystem är nödvändigt, vilken skillnad det kommer att utgöra i polisarbetet samt om det nya systemet upplevs uppfylla kraven som föranledde förändringen. För att uppfylla syftet med rapporten har jag tagit del av materialet som publicerats på krisberdskapsmyndighetens hemsida angående anledning till införandet av det nya radiokommunkiationssytemet RAKEL samt vilka fördelar införandet i teorin skall komma att innebära för samtliga användare. Sedan har jag genom intervjuer med sakkunniga och personer inom polisen granskat denna fakta ur ett polisiärt användarperspektiv. Bakgrunden till beslutet att införa ett nytt radiokommunikationssystem var att det idag används ca 200 olika radiokommunikationssystem inom landets myndigheter som jobbar inom skydds och säkerhetssektorn vilket försvårar samverkan mellan dessa myndigheter. Förutom fördelen med samverkan genom ett och samma radiokommunikationssystem konstaterades att en förnyelse var nödvändig då de befintliga radiokommunikationssystemen ansågs tekniskt föråldrade och opålitliga ur säkerhetssynpunkt. I mina intervjuer har jag kunnat konstatera att RAKEL systemet uppfyller de krav som föranledde förändringen, detta genom de nya funktioner som systemet erbjuder användaren.</p>

<p>Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock. Är nuvarande placering av bältet format så att man låter bli att ta på sig bältet för att det hindrar under en insats? Krockkudden i bilen ska verka för att skydda personerna i bilen, men vad händer om någon med avsikt backar på polisfordonet med avsikt att lösa ut krockkudden och därigenom undkomma. Vid en insats då polisman bestämmer sig för att preja en bil av vägen, löser krockkudden ut, exploderar den i ansiktet? Hur fungerar det egentligen? Vi har genomfört ett antal intervjuer med polismän i yttre tjänst för att få deras åsikter, vi har intervjuat representanter från Volvo och Saab, trafiksäkerhetsexperter från Vägverket samt ansvariga inom området från Rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av några rapporter som tar upp problematiken runt säkerheten kring polisman och tjänstefordon. Sammantaget kan sägas att en del av utrustningen, till exempel skyddsvästen, skyddar och fördelar den kraft som uppstår av en krock och minskar risken för att bältet skär in mot kroppen. Om krockkudden kan bara sägas att när den löser ut, ja då behövs den också.</p>

De sista 90 åren har omkring 35 poliser dödats i tjänsten i Sverige, varav 2 stycken de sista åren. De flesta av dessa har skjutits ihjäl, 2006 beslagtog polisen 1243 vapen. Från år2000-2006 var 7344 poliser borta från jobbet en dag eller mer p.g.a. våld eller hot om våld. Detta har i sin tur gett ett intresse för hur poliser från utryckningsenheten och elever från polisutbildningen ser på ett av det materiella skydd som ska skydda dem från en del av detta nämligen polisens skyddsväst. Poliser och poliselever från Umeå har besvarat en enkät. Svaren har varit olika vilket har gett intressanta resultat som t ex har ca 96 % av 83 svarande tyckt att de har fått en otillräcklig utbildning om polisens skyddsväst. Elisabeth Åström, studierektor vid polisutbildningen, Umeå säger att det finns ingenting i studieplanen runt detta ämne. Vi skriver detta arbete tycker att den enskilde polisen bättre kan bestämma vilka situationer han/hon ska utsätta sig för med rätt kunskap om skyddsvästen. Därför föreslår vi att det läggs in en eller två timmar teoretisk utbildning i detta ämne.

Som polisman i yttre tjänst tillbringar man mycket tid i tjänstefordonet. Man patrullerar, transporterar misstänkta. Det händer också att fordonet används för att preja en annan bil av vägen, inte så vanligt men det händer. Vidare har polisman en hel del utrustning på sig som skall bäras vare sig man vill eller inte. Vi har studerat dels om den personliga utrustningen kommer i konflikt med säkerhetsbältet i bilen, finns det risk för större skador på grund av den personliga utrustningen vid en eventuell krock. Är nuvarande placering av bältet format så att man låter bli att ta på sig bältet för att det hindrar under en insats? Krockkudden i bilen ska verka för att skydda personerna i bilen, men vad händer om någon med avsikt backar på polisfordonet med avsikt att lösa ut krockkudden och därigenom undkomma. Vid en insats då polisman bestämmer sig för att preja en bil av vägen, löser krockkudden ut, exploderar den i ansiktet? Hur fungerar det egentligen? Vi har genomfört ett antal intervjuer med polismän i yttre tjänst för att få deras åsikter, vi har intervjuat representanter från Volvo och Saab, trafiksäkerhetsexperter från Vägverket samt ansvariga inom området från Rikspolisstyrelsen. Vi har även tagit del av några rapporter som tar upp problematiken runt säkerheten kring polisman och tjänstefordon. Sammantaget kan sägas att en del av utrustningen, till exempel skyddsvästen, skyddar och fördelar den kraft som uppstår av en krock och minskar risken för att bältet skär in mot kroppen. Om krockkudden kan bara sägas att när den löser ut, ja då behövs den också.

Denna rapport syftar till att se i vilka situationer polisen brukar sitt tjänstevapen. Det har visat sig att majoriteten av skjuttilfällena utgörs av nödvärnssituationer. Vi har tagit del av en rapport som har följt upp samtliga skjutningar under tidsperioden 1985-1998, och det har visat sig att svensk polis verkar med sitt tjänstevapen ca 30-35 gånger per år. Polisen bytte ammunitionstyp i november 2003 vilket har medfört en hel del skriverier och debatter i media. Vi har försökt att se om det finns några positiva egenskaper hos den nya ammunitionen som kan bidra till att öka säkerheten hos alla inblandade i en skjutsituation.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur stor skadeverkan och stoppeffekt den nya ammunitionen, SPEER Gold Dot, har i jämförelse med den gamla, Norma SÄK. Vi vill även belysa hur viktigt valet av ammunition är för tredje person och polisen sett ur ett säkerhetsperspektiv. Eftersom detta ämne är så pass nytt har det mesta av materialet, som vi tagit del av, kommit från utlåtande, rapporter media etc. Vi har utifrån materialet valt att begränsa oss till endast tre frågeställningar, vilken effekt/skadeverkan har den nya ammunitionen mot den gamla ammunitionen, vad talar för och emot den nya ammunitionen, varför har man bytt till den nya ammunitionen och inte behållit den gamla? att argumentera mot en del av medias rubriker och den viktigaste av dem alla är om den nya ammunitionen strider mot Haagkonventionens eller inte. Med allt detta bakgrundsmaterial så har vi kommit fram till att huvudskälet till varför RPS ville byta ammunition var för att öka säkerheten för tredje person, men även för polisens ska ha en effektiv beväpning och kunna räkna med att man får en stoppeffekt när man skjuter en angripare. Testresultat visar att SPEER Gold Dot har en större uppbromsning vid träff än Norma SÄK, vilket alltså ger betydligt bättre stoppeffekt på en angripande gärningsman än den gamla ammunitionen.

Då den senaste tidens våld och hot mot polisen ökat i vårt samhälle har vi valt att titta lite närmare på vad som kan göras för att motverka detta. Polisen i Sverige avlossar idag sina tjänstevapen cirka 30-40 gånger per år. Flera av dessa skjutningar skulle kanske ha undvikits genom tillämpning av ett icke dödligt våld t ex pepparspray. I februari 2004 beslutade Rikspolisstyrelsen (RPS) att svensk polis skulle utrustas med pepparspray. Pepparsprayen har sedan dess varit ute på remiss i vissa myndigheter i Sverige och resultatet utreds nu av RPS. Syftet med vårat arbete är att försöka få en bild av hur den enskilde polismannens och gärningsmannens säkerhet kan öka genom användandet av pepparspray. Vi har även tittat på om det finns några skadliga effekter med pepparspray, samt skillnaden mellan tårgas och pepparspray. I arbetet med att belysa våra frågeställningar har vi använt oss av så väl muntliga som skriftliga källor. Genom att resonera utifrån Egerstedts teori om våldstrappan har vi skapat oss en bild av hur pepparspray kan fungera som ytterligare ett redskap i en konfliktsituation. Våra viktigaste slutsatser är att pepparspray som ett alternativ till användandet av skjutvapen eller batong skulle kunna lösa konflikter på ett sätt så att allvarligare skador undviks på både gärningsman och polisman. Man skall dock ha klart för sig att pepparsprayen inte är något universal verktyg som löser allt utan endast är ett hjälpmedel som inte skall användas på ett godtyckligt sätt. Pepparsprayens skador som kan uppstå på ögats bindehinna är väldigt lindriga och läker på 24 timmar enligt en finsk studie som gjorts. En annan viktig slutsats är hur pepparsprayen verkar jämfört med tårgas, pepparsprayen har visat sig ha en positiv effekt på påverkade människor då de varit immuna mot tårgas. En stor fördel med pepparspray är just att saneringen efter användandet, det räcker således med att skölja med kallt vatten till skillnad mot tårgas som är väldigt kontaminerade och kräver en noggrann och grundlig sanering.

En man skulle en kväll gripas av polis för våld mot tjänsteman. Han kunde utan större problem beläggas med handfängsel, men när mannen skulle sättas i polisbilen blev han helt plötsligt vansinnig och började sparka mot polisbilen och mot en polis. Situationen blev ohållbar och mannen sprayades med pepparspray i ansiktet på ungefär 20 cm avstånd i cirka 5 sekunder. Resultatet var omedelbart, mannen bajsade ner sig och kunde lugnt transporteras till polisstationen. Det här var en situation tagen ur verkligheten och det är om detta som vårt arbete skall handla om. Vad oc-sprayens införande innebär för polisens arbete, hur självskyddet påverkas, hur taktiken vid ett ingripande påverkas samt hur våldsanvändningen vid ingripanden kan minskas i och med oc-spray, detta hänger mycket ihop med var sprayen placeras på våldstrappan. I samband med det har vi tittat på ett arbete från Skellefteå polisen där man tar upp bland annat taktik vid ett ingripande och hur placeringen då påverkar taktiken. Detta kan man även dra vidare till polisens arbetsmiljö, man måste ju utveckla ett regelverk som gör att poliserna ute känner sig säkra på vad som gäller och som samtidigt sörjer för en god arbetsmiljö både för polisen och för personerna som de ingriper mot. Även för den delen är det Skellefteå polisens arbete som ligger till grund för vårt resonemang. Vi tar även upp hur examinationen ser ut för att få bära pepparspray och för det har vi läst polishögskolans utbildningsmaterial för oc-spray. Vidare skall vi även titta på om oc-sprayen kommer att nå den civila marknaden så att kanske även ordningsvakter i framtiden kommer att vara utrustade med oc-spray.