While agile development is becoming ever more popular, studies have shown that few organisations successfully transition from traditional to agile practices. One such study showed that large organisations can benefit greatly from agile methods, but evaluating agile maturity and tailoring the method to the organisation’s needs is crucial. An agile maturity model is a tool with which an organisation’s practices and their conformance to agile development is evaluated. The purpose of this study is to discover the best suited agile maturity model for large organisations and to minimise costs, resources and the subjectivity of the model’s evaluation. In this study we take a closer look at four agile maturity models, the Scaled Agile Framework Maturity Model (SAFeMM) by Turetken, Stojanov and Trienekens (2017), the Scaled Agile Maturity Model (SAMM) by Chandrasekaran (2016), the Agile Adoption Framework (AAF) by Sidky, Arthur and Bohner (2007) and the Scaled Agile Framework Business Agility Assessment (SAFeBAA) by the Scaled Agile Incorporation. By evaluating each model on their scalability, completeness, generality, precision, simplicity, usability and meaningfulness, consistency, minimum overlapping, balance and proportion of automatable measurements, the best model is chosen. Based on the evaluation criteria for the maturity models, the SAFeMM is deemed the most suitable model. It proves to be a comprehensive, well-rounded tool with persistent high scores in all criteria. In order to improve the model’s objectivity and resource needs, it is also applied in a case study at the Swedish Tax Agency, where the possibilities to automate the model are investigated. The results show that the SAFeMM can be automated to roughly 50%, with the use of process mining and software system querying. Process mining uses event logs to extract and analyse information, while software querying extracts information directly from the software systems used in an organisation. The study suggests primary sources for querying and process mining techniques and perspectives to enable and encourage future research in the area of process mining within agile development. / Agil utveckling är en mycket populär utvecklingsmetod, samtidigt visar studier att få stora organisationer lyckas med övergången från traditionella metoder direkt. Som hjälpmedel kan dessa organisationer använda så kallade agila mognadsmodeller. En agil mognadsmodell är ett verktyg som mäter hur väl en organisation och dess processer överensstämmer med agila principer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken agil mognadsmodell som är bäst lämpad för stora organisationer och kan samtidigt minimera kostnader, resurser och subjektiviteten i mätningarna. Därför tittar denna studie på fyra agila mognadsmodeller, Scaled Agile Framework Maturity Model (SAFeMM) av Turetken, Stojanov och Trienekens (2017), Scaled Agile Maturity Model (SAMM) av Chandrasekaran (2016), Agile Adoption Framework (AAF) av Sidky, Arthur och Bohner (2007) och Scaled Agile Framework Business Agility Assessment (SAFeBAA) av Scaled Agile Incorporation. Genom att utvärdera varje modell baserat på dess skalbarhet, helhetsbild, generaliserbarhet, precision, enkelhet, användbar-het och meningfullhet, kontinuitet, minimal överlappning, balans och andel automatiserbara mätvärden, bestäms vilken modell som är bäst. Resultaten visar, att baserat på de ovannämnda kriterierna, är SAFeMM modellen den bäst lämpade för stora organisationer. Den visade sig vara särsilkt helhetstäckande, enkel att förstå och använda, med höga poäng på de flesta kriterierna. För att förbättra modellens objektivitet och resurskrav, gjordes även en fallstudie där modellen applicerades på Skatteverkets IT avdelning. Där undersöktes möjligheterna för att automatisera modellen. Resultaten visar att knappt 50% av modellen är automatiserbar genom metoder såsom process mining och software querying. Process mining, använder event loggar från mjukvarusystem för att analysera och utvinna information, medan software querying utvinnar information direkt från mjukvarusystemen. Studien presenterar förslag på utvinningskällor och process mining tekniker och metoder för sammanhanget.

I uppsatsarbetet analyseras Malmö kommuns digitaliseringsarbete och digitala mognadsgrad utifrån medarbetarperspektivet. Det är viktigt för alla offentliga verksamheter inklusive kommuneratt identifiera var den befinner sig i sin digitala utveckling i förhållande till de kraven som ställsav staten och samhället. I uppsatsen besvaras det tre huvudfrågor som belyser vilka insatser somkommunen har gjort under de senaste åren för att utveckla digitaliseringen, hur medarbetare serpå digitaliseringsprocessen, vilka hinder de identifierar i den digitala utvecklingen samt vilkainsatser som kan göras i kommunen för att gynna digital transformation. Målet med studien äratt belysa vilka faktorer gynnar gentemot hindrar kommunens arbete med digitaliseringsmålenför att höja den digitala mognadsgraden. Det kan finnas ett stort glapp mellan hur arbetet medde utsatta målen ses av dem som utvecklar strategier och dem som faktiskt påverkas av det. Därföranalyseras i denna studie de olika arbetsgrupper genom att genomföra kvalitativ och kvantitativundersökning för att se på olika perspektiv och därmed identifiera de kritiska element som potentiellt påverkar glappet. Vår forskning bidrar med mer kunskap om kommunalt digitaliseringsarbete och verksamhetsutveckling samt kunskap om de faktorer som påverkar den digitala utvecklingen negativt. / The purpose of this thesis is to analyze Malmö municipality's digitization and the degree of digitalmaturity from the employee perspective. It is important for all public organizations, includingmunicipalities, to identify the degree of digital development in relation to the requirements set bythe state and society. In the essay, three main questions are answered to shed light on what effortsthe municipality has made in recent years to improve digitization, how the employees view thedigital maturity of the organization, what obstacles they identify in the digital development andwhat efforts can be made in the municipality to benefit digital transformation. As a result, wetried to understand which factors benefit and hinder the municipality in its work with digitizationgoals to increase the degree of digital maturity. There can be a big gap between how the workwith the set goals is perceived by those who develop strategies and those who actually are affectedby it. Therefore, in this study we analyzed different groups of employees by conducting qualitativeand quantitative research in order to analyze different perspectives on the problem and therebyidentify the critical elements that potentially affect the gap.