I uppsatsen behandlas två filmer av filmskaparen Hayao Miyazaki: Nausicaä från vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Uppsatsen börjar med en kort bakgrundsbeskrivning av Miyazaki för att sedan gå in på dennes tankar kring naturen, filmerna, framtiden och den värld som vi lever i idag. Därefter följer analyser av de två filmerna som innehåller handling, viktiga karaktärer, teman, motiv, budskap och diskussion. I denna del tar jag också upp det visuella i Nausicaä från Vindarnas dal och Prinsessan Mononoke. Jag tittar även på vad andra har sagt om filmerna och skriver om kraften i det visuella med utgångspunkt i artikeln The ecological and consumption themes of the films of Hayao Miyazaki av Kozo Mayumi, Barry D. Solomon och Jason Chang. Uppsatsen avslutas med en slutdiskussion.

The thesis consists of the novel The Fox and the Mirror and an accompanying exegesis. The novel is an historical fantasy set in a world based on early medieval (12-13th century) Japan. The main characters are a young female shaman, Hatsu, and a young warrior’s assistant, Sada, who is a Buddhist believer. When Hatsu’s village and shrine are destroyed by warriors and her summoning mirror is stolen, she is abandoned by her kami . To experience the kami’s presence again, she must follow the thief and retrieve the mirror before it can be used to resurrect an ancient evil. Sada must capture Hatsu and bring her back to his lord, or his family will suffer. Yet he is entranced by Hatsu and feels guilt at the destruction of her village. He must choose whether to abandon his former life and stay with Hatsu, or betray her. In the novel I have tried to invoke the feel of a place and time where the supernatural is as real as the physical world; I also try to imagine how a religion as alien to Japanese native beliefs as Buddhism became a part of that country’s spiritual culture. In the exegesis I reflect upon how I used various kinds of history, both written and unwritten, to build the world, characters and narratives of The Fox and the Mirror, and thereby explore some ways in which historical fantasy, as a sub-genre of historical fiction, is capable of presenting an ‘authentic’ view of the past, in spite of its non-realistic nature. I identify three main ways historical fantasy writers can provide an authentic view of the past: by using telling details from an historical era; by incorporating documented events and persons into the story; and by portraying the world as people in the past believed it to be. Historical fantasy is different from realistic historical fiction in that it can more easily incorporate elements belonging to shared cultural heritage, such as beliefs regarding the dead and the supernatural. This characteristic involves writers in research using material that involves other ways of knowing the past—in particular the expressions of belief such as religion, popular customs, folk tales, and oral history. With the broadening of our historiological perspectives in the postmodern climate, historical fantasy based on non-documentary forms of history may come to be seen as another way of knowing the past.

Denna uppsats analyserar fyra hjältar från två av Hayao Miyazakis filmer. De utvalda hjältarna är Ashitaka och San från Prinsessan Mononoke (Miyazaki, 1997) samt Hauru och Sophie från Det levande slottet (Miyazaki, 2004). Målet med uppsatsen att ta reda på om och hur en filmskapare kan skapa komplexa hjältar genom att se på hur de är uppbyggda och fungerar. Vidare ska uppsatsen utforska hur komplexa hjältar reagerar i konfliktsituationer. Uppsatsen utgår från en karaktärsanalys baserad på Jens Eders karaktärs klocka och Carl Gustav Jungs teori om persona och skugga. Vi har kommit fram till att det finns komplexa hjältar i både Prinsessan Mononoke och Det levande slottet. Hjältarna Ashitaka, San, Hauru och Sophie är alla unika karaktärer som är komplexa på sina egna sätt. Det som de komplexa hjältarna har gemensamt är att de alla agerar utefter både sin persona och skugga, deras handlingar är drivna av deras känslor. När det kommer till de uppvisade känslorna hade filmerna två olika sätt att bemöta känslor. I Prinsessan Mononoke blir agerandet utefter känslor bestraffat på olika vis, i Det levande slottet så strävar alla hjältar efter en bra relation med sina emotioner och hjältarnas emotioner är en stor del av deras drivkraft.