Det finns starka skäl att tro att pengar spelar mer än enbart en materiell roll för våra organisationers styrning, utveckling och beteende. Utgångspunkten för uppsatsen är att det finns en annan sida av myntet som åberopar pengars symboliska värden.   Med en djupdykning i det teoretiska perspektivet om kulturen som ett styrmedel kan vi förstå pengar som det symboliskt indirekta som utgör ett väsentligt verktyg i skapandet av det system som leder till en mer lönsam organisation. Med hjälp av ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning kan vi alltså förstå hur vi kan skapa ett system som ökar de anställdas prestation och organisationens effektivitet.  Den återstående frågan är hur vi praktiskt går tillväga. Syftet för uppsatsen är att undersöka hur ledningen kan gå tillväga för att skapa att belöningssystem baserat på kulturella mekanismer som leder till effektivare prestationer och en mer lönsam organisation. För att undersöka hur vi praktiskt kan gå tillväga för att skapa det system som leder oss fram till effektivare prestationer utförs en etnografisk fältstudie av företag Y mot bakgrund av de erfarenheter författaren har med sig från deltagande vid företag X. Systematiseringen och tematiseringen av det genererande empiriska materialet leder oss fram till uppsatsens resultat. Resultatet av studien visar hur ledningen för företag X och Y kan gå till väga för att bygga upp ett belöningssystem som är så mycket mer än bara pengar. Med ett kulturellt perspektiv på organisation och ledning fungerar pengar som det symboliska motiv som får verksamheten att snurra. Uppsatsens resultat visar hur ledningen bygger upp en entreprenörskultur med en franchisestruktur, baserat på ledningens förväntningar om ett tydligt förmedlat resultat som leder till effektivare prestationer och en finansiellt mer lönsam organisation.

Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan individuella- och lagidrottares upplevda self-efficacy samt skillnader mellan män och kvinnors self-efficacy. I studien undersöktes även samband mellan socialt stöd, anxiety, motivation, prestation och self-efficacy. Totalt deltog 117 stycken olika idrottare, 53 stycken individuella idrottare och 64 stycken lagidrottare samt varav 53 var kvinnor och 64 stycken var män, i åldrarna 19-52. Metoden som användes var kvantitativ och bestod av flera sammansatta enkäter (TEOSQ, GSE, SCAT och MSPSS) till en hel. Tillsamman med enkäterna följde även fem frågor rörande typ av idrott, ålder, kön, prestation på träning och prestation på tävling. Data analyserades i SPSS med hjälp av ett envägs ANOVA och Pearson r. Resultatet i studien visade att det fanns en skillnad mellan kvinnor och män när det kom till self-efficacy dock så fanns ingen skillnad när det kom till de olika idrotterna. Vidare visade resultatet att det fanns signifikanta samband mellan motivation, prestation och self-efficacy. Resultatet diskuterades i förhållande till uppsatsens teoretiska ramverk / The purpose of this study was to examine differences in self-efficacy between athletes in individual sports and team sports and if there were differences in self-efficacy between men and women. The study also examined if there were any correlations between social support, anxiety, motivation, self-efficacy and performance. The study held 117 participants whereof 53 were individual athletes and 64were athletes in team sports, 53 of them were women and 64 were men and the participants ages were between 19-52. A quantitative method was used and a questionnaire consisting of TEOSQ, GSE, SCAT and MSPSS were together with five questions regarding type of sport, age, gender and percieved performance in practice and competition put to one questionnaire. The collected data was analyzed in SPSS, using ANOVA and Pearson´s r. The result of the study showed that there was a difference between men and women regarding self-efficacy and that there were no differences regarding self-efficacy compared to which sport the athlete participated in. Furthermore, the study showed significant correlations between motivation, performance and self-efficacy. The results were discussed in relations to appropriate theoretical frameworks.