Coronary artery bypass graft (CABG) surgery is a common treatment for patients with coronary artery disease. A potential complication of CABG is myocardial ischemia or infarction. In this thesis, a method - based on laser Doppler flowmetry (LDF) - for detection of intra- and postoperative ischemia by myocardial perfusion monitoring is evaluated. LDF is sensitive to motion artifacts. In previous studies, a method for reduction of motion artifacts when measuring on the beating heart has been developed. By using the ECG as a reference, the perfusion signal is measured in intervals during the cardiac cycle where the cardiac motion is at a minimum, thus minimizing the artifacts in the perfusion signal. The aim of this thesis was to investigate the possibilities to use the ECG-triggered laser Doppler system for continuous monitoring of myocardial perfusion in humans during and after CABG surgery. Two studies were performed. In the first study, changes in myocardial perfusion during CABG surgery were investigated (n = 13), while the second study focused on postoperative measurements (n = 13). In addition, an ECG-triggering method was implemented and evaluated. It was found that the large variations in myocardial perfusion during CABG surgery could be monitored with the ECG-triggered laser Doppler system. Furthermore, a perfusion signal of good quality could be registered postoperatively from the closed chest in ten out of thirteen patients. In eight out of ten patients, a proper signal was obtained also the following morning, i.e., about 20 hours after probe insertion. The results show that respiration and blood pressure can have an influence on the perfusion signal. In conclusion, the results indicate that the method is able to detect fluctuations in myocardial perfusion under favourable circumstances. However, high heart rate, abnormal cardiac motion, improper probe attachment and limitations in the ECG-triggering method may result in variations in the perfusion signal that are not related to tissue perfusion. / Varje år utförs omkring 4500 kranskärlsoperationer i Sverige. En allvarlig komplikation som kan uppstå efter operationen är otillräcklig blodförsörjning till hjärtmuskeln. Den här licentiatavhandlingen handlar om utveckling och utvärdering av en metod, baserad på laserdopplerteknik, för att kunna upptäcka nedsatt blodperfusion i hjärtmuskeln på ett tidigt stadium. Laserdopplertekniken är känslig för rörelsestörningar. I tidigare studier har en metod för reducering av rörelsestörningar vid mätning på slående hjärta tagits fram. Med EKG:t som referens mäts blodperfusionen i de faser under hjärtcykeln då hjärtats rörelse är som minst, vilket minskar bidraget av rörelsestörningar i blodperfusionssignalen. I den här avhandlingen undersöks om metoden kan användas för kontinuerlig övervakning av hjärtmuskelns blodperfusion på patienter under och efter hjärtoperationer. Två studier har genomförts: en där hjärtmuskelns perfusion mättes i olika faser under kranskärlsoperationer och en där mätproben lades in i hjärtmuskeln under operationen och mätningar gjordes under det första dygnet efter operationen. Det visade sig vara möjligt att följa förändringar i hjärtmuskelns blodperfusion under operation. Det var även möjligt att registrera en perfusionssignal av god kvalitet efter operationen då bröstkorgen var stängd. Hos åtta av tio patienter erhölls en bra signal även morgonen efter operationen, dvs. ca 20 timmar efter att proben lades in. Resultaten visar också att andning och blodtryck kan ha en påverkan på blodperfusionssignalen. Slutsatsen av arbetet är att det går att se variationer i hjärtmuskelns blodperfusion med EKG-triggad laserdoppler under vissa förutsättningar. Signalen är dock i många fall svårtolkad på grund av att t ex hög hjärtfrekvens, onormal hjärtväggsrörelse eller ändrad probposition sannolikt kan ge variationer i perfusionssignalen som inte är relaterade till blodflödesförändringar. / Report code: LIU-TEK-LIC-2007:35.

<p>Coronary artery bypass graft (CABG) surgery is a common treatment for patients with coronary artery disease. A potential complication of CABG is myocardial ischemia or infarction. In this thesis, a method - based on laser Doppler flowmetry (LDF) - for detection of intra- and postoperative ischemia by myocardial perfusion monitoring is evaluated.</p><p>LDF is sensitive to motion artifacts. In previous studies, a method for reduction of motion artifacts when measuring on the beating heart has been developed. By using the ECG as a reference, the perfusion signal is measured in intervals during the cardiac cycle where the cardiac motion is at a minimum, thus minimizing the artifacts in the perfusion signal.</p><p>The aim of this thesis was to investigate the possibilities to use the ECG-triggered laser Doppler system for continuous monitoring of myocardial perfusion in humans during and after CABG surgery. Two studies were performed. In the first study, changes in myocardial perfusion during CABG surgery were investigated (n = 13), while the second study focused on postoperative measurements (n = 13). In addition, an ECG-triggering method was implemented and evaluated.</p><p>It was found that the large variations in myocardial perfusion during CABG surgery could be monitored with the ECG-triggered laser Doppler system. Furthermore, a perfusion signal of good quality could be registered postoperatively from the closed chest in ten out of thirteen patients. In eight out of ten patients, a proper signal was obtained also the following morning, i.e., about 20 hours after probe insertion. The results show that respiration and blood pressure can have an influence on the perfusion signal.</p><p>In conclusion, the results indicate that the method is able to detect fluctuations in myocardial perfusion under favourable circumstances. However, high heart rate, abnormal cardiac motion, improper probe attachment and limitations in the ECG-triggering method may result in variations in the perfusion signal that are not related to tissue perfusion.</p> / <p>Varje år utförs omkring 4500 kranskärlsoperationer i Sverige. En allvarlig komplikation som kan uppstå efter operationen är otillräcklig blodförsörjning till hjärtmuskeln. Den här licentiatavhandlingen handlar om utveckling och utvärdering av en metod, baserad på laserdopplerteknik, för att kunna upptäcka nedsatt blodperfusion i hjärtmuskeln på ett tidigt stadium.</p><p>Laserdopplertekniken är känslig för rörelsestörningar. I tidigare studier har en metod för reducering av rörelsestörningar vid mätning på slående hjärta tagits fram. Med EKG:t som referens mäts blodperfusionen i de faser under hjärtcykeln då hjärtats rörelse är som minst, vilket minskar bidraget av rörelsestörningar i blodperfusionssignalen.</p><p>I den här avhandlingen undersöks om metoden kan användas för kontinuerlig övervakning av hjärtmuskelns blodperfusion på patienter under och efter hjärtoperationer. Två studier har genomförts: en där hjärtmuskelns perfusion mättes i olika faser under kranskärlsoperationer och en där mätproben lades in i hjärtmuskeln under operationen och mätningar gjordes under det första dygnet efter operationen.</p><p>Det visade sig vara möjligt att följa förändringar i hjärtmuskelns blodperfusion under operation. Det var även möjligt att registrera en perfusionssignal av god kvalitet efter operationen då bröstkorgen var stängd. Hos åtta av tio patienter erhölls en bra signal även morgonen efter operationen, dvs. ca 20 timmar efter att proben lades in. Resultaten visar också att andning och blodtryck kan ha en påverkan på blodperfusionssignalen.</p><p>Slutsatsen av arbetet är att det går att se variationer i hjärtmuskelns blodperfusion med EKG-triggad laserdoppler under vissa förutsättningar. Signalen är dock i många fall svårtolkad på grund av att t ex hög hjärtfrekvens, onormal hjärtväggsrörelse eller ändrad probposition sannolikt kan ge variationer i perfusionssignalen som inte är relaterade till blodflödesförändringar.</p> / Report code: LIU-TEK-LIC-2007:35.