Att ge patienter möjlighet att ta del av sin journal på nätet är en växande trend i Sverige. Först ut att införa nätjournaler var Landstinget i Uppsala län, när de lanserade tjänsten "Mina journaler online" år 2012. Från politiskt håll motiverades införandet av nätjournalen som en möjlighet att uppnå ökat patientinflytande inom vården och skapa mer ansvarsfulla patienter. Att nätjournalen anses ha potential att resultera i en förändrad patientroll innebär därmed att relationen mellan läkare och patient kan komma att påverkas av tjänstens införande, vilket aktualiserar frågor gällande patientinflytande kontra läkarkårens profession. Studiens syfte är att undersöka hur läkare använder nätjournalen i sitt arbete, samt hur de upplever att tjänsten påverkat relationen mellan läkare och patient. Studiens teoretiska utgångspunkt är ett ramverk som berör läkares professionella kontext och symbolisk interaktionism. Sammanlagt har fem kvalitativa intervjuer genomförts med läkare inom Landstinget i Uppsala län. Studiens resultat visar att läkares sätt att använda nätjournalen i sitt arbete skiljer sig åt beroende på vilken mening nätjournalen har för den enskilda läkaren. Endast en av informanterna använde nätjournalen som ett kommunikationsmedel mellan sig själv och patienterna, resterande informanterna upplevde att tjänsten riskerade att leda till missförstånd och oro och använde den därför inte aktivt. Ingen av informanterna upplevde att nätjournalen haft några påtagliga effekter på relationen mellan läkare och patient. En bidragande orsak var att kunskapsasymmetrin mellan läkare och patient ansågs för stor för att patienter skulle kunna ta del av nätjournalen på ett fruktsamt sätt.