Den här uppsatsen belyser hur Tysklands förbundskansler, Angela Merkel, representerades i svenska och spanska nyhets- och opinionsartiklar på webben mellan datumen 3 januari 2011 och 29 december 2012. Merkel blev en allt viktigare politiker inom EU i och med eurokrisen som tog fart år 2008, då Tyskland var ett av de länder som gav mest pengar till de stödlån som EU utfärdade till bland annat Spanien. Idag anses Angela Merkel vara en av Europas viktigaste politiker, främst då Tyskland som ekonomisk stormakt inom EU har ett stort inflytande vad gäller beslutsfattanden i EU-frågor. Vi analyserade fyra tidningar med olika politisk bakgrund: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, El País och ABC. Studien baserades på en kvantitativ innehållsanalys kombinerat med en kvalitativ textanalys. Den kvantitativa undersökningen fungerar som en översikt och belyser hur stor plats rapporteringen om Angela Merkel tar upp i svenska och spanska webbtidningar, under vilka kategorier artiklarna faller in samt vilken narrativ roll Merkel tillskrivs. Begreppet "narrativ roll" kommer från Van Gorp, som menar att nyhetsmedier, medvetet eller omedvetet, kan tillskriva människor en viss roll genom artikelns utformning, vilket i sig påverkar läsarens uppfattning om dessa. I den här studien användes de konstruerade rollerna skurk, hjälte eller neutral, som pekar på olika sätt att beskriva Angela Merkel genom språklig utformning. I den kvalitativa delen analyserades åtta artiklar för att på ett djupare plan se hur språkliga grepp som ordval, stil, faktaurval, metaforer och disposition av materialet påverkar framställningen av Angela Merkel i nyhetsartiklar på webben. Som referensram användes Lundgren, Ney och Thuréns massmedieretoriska modell. Vår förförståelse var att ländernas olika sociala och politiska bakgrund och förhållanden till Tyskland skulle avspegla sig i medierapporteringen Undersökningen visade däremot att Angela Merkel oftast tillskrevs en neutral roll i nyhetsartiklarna, både i spanska och svenska webbtidningar och oavsett tidningarnas politiska bakgrund. I opinionsmaterialet framställdes hon oftast som skurk, även om hon nästan lika ofta tillskrevs en neutral roll. Studien analyserades utifrån Strömbäcks gestaltningsteori och Hallin och Mancinis teori om olika mediepolitiska system i västvärlden.

Forman's Amadeus and the Role of Music in Film Narrative Vedoucí diplomové práce (supervisor): Zpracoval (author): Mgr. Tereza Havelková, Ph.D. Tomáš Bazika studijní obor (program): Praha, July 2020 Obecná teorie a dějiny umění a kultury Abstract The subject of this thesis is a study of the ways of using the music of Wolfgang Amadeus Mozart in Miloš Forman's motion picture Amadeus. In my thesis, I focus on how Amadeus employs pre-existing classical compositions to create a new, largely fictional narrative based on the life and music of Mozart. I argue that instead of applying pre-existing pieces as film music, Amadeus conceives individual scenes as well as its overall filmic structure to accommodate the music's expressive qualities and biographical associations. I engage in a conversation with relevant existing scholarship to establish a theoretical framework for a systematic interpretation of the meaning-making roles of music in Amadeus. Drawing on Claudia Gorbman's concept of diegetic, non-diegetic and metadiegetic sound categories, I apply her taxonomy to Amadeus in order to show how not only the selection and placement of music but also its relation to the diegesis determine its impact on the narrative. I propose that in its treatment of Mozart's music, Amadeus reverses the traditional hierarchy of the...