Spelling suggestions: "subject:"nasality"" "subject:"nasalized""
1 |
SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE– en normering och bedömning av svenska 10-åringars talLittorin, Elin, Holmén, Clara January 2013 (has links)
SVenskt Artikulations- och NasalitetsTEst, SVANTE, är ett perceptuellt test avsett för bedömning av artikulation och nasalitet hos individer med talavvikelser relaterade till strukturella och/eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg. Syftet med föreliggande studie var att göra en normering av SVANTE i åldersgruppen 10 år. Syftet var även att undersöka hur typiskt utvecklade 10-åriga barn, utan några strukturella eller funktionella avvikelser i munhåla och svalg, presterar avseende artikulation och nasalitet. I normeringsgruppen ingick 30 barn: 16 flickor och 14 pojkar. Medelåldern var 9:6 år. En bedömning av barnens förståelighet, velofarynxfunktion, artikulation, klang samt förekomst av nasalitet gjordes. Normeringen visar att barn i 10-årsåldern har god förståelighet och velofarynxfunktion. Resultatet tyder även på att barn i 10-årsåldern har få artikulations-, nasalitets- och klangavvikelser.
|
2 |
Nasaleringsvärde för Nasometer hos svensktalande 13- och 18-åringarBirgersson, Magdalena, Norberg, Christel January 2013 (has links)
Bakgrund Nasometer är ett datorbaserat instrument som procentuellt mäter andel ljudenergi som vid tal kommer ut via näsan. Nasometern är det främst använda instrumentet vid instrumentell nasalitetsbedömning. I användningen av Nasometer behövs normalvärden från personer med typisk resonansutveckling. Normalvärden för svenska språket finns för flera åldersgrupper, men inte för tonåringar. Syfte Ta fram normalvärden för Nasometer hos svensktalande 13- respektive 18-åringar, studera värdenas spridning samt analysera könsskillnader inom respektive åldersgrupp. Metod Deltagarna bestod av två grupper; 39 deltagare i åldern 12 - 13 år och 48 deltagare i åldern 18-19 år. Alla deltagarna hade svenska som modersmål samt typisk tal- och språkutveckling. Talmaterialet bestod av ord och meningar med endast orala fonem samt nasala meningar innehållande hög andel nasala fonem. Normalvärden för Nasometer samlades sedan in genom inspelning. Resultat Medelvärdena gällande 13-åringar var för orala ord 13,6 % (SD 8,7), orala meningar 11,4 % (SD 6,2) och nasala meningar 60,2 % (SD 12,0). 18-åringars medelvärden var för orala meningar 14,0 % (SD 5,5) och nasala meningar 57,5 % (SD 6,2). Det fanns signifikanta könsskillnader endast för 18-åringar, dock uppvisade flickor/kvinnor deskriptivt något högre medelvärde inom båda grupperna. Slutsatser Medelvärdena visade stor spridning inom grupperna, speciellt för 13-åringar. Medelvärdena i båda åldersgrupperna i föreliggande studie ligger dock inom spannet för typisk nasalitet, vilket visar att normalvariationen av medelvärde är stor. / Background The Nasometer is a data-based instrument that measures the amount of acoustic energy from the nose during speech and is the most common instrument for nasalance assessments. To use the Nasometer clinically, normative scores are needed from people with typical resonance development. There are normative scores in Swedish for several age groups, except for teenagers. Aim Collect normative nasalance scores with the Nasometer among two Swedish age groups, study the scores spread and analyze gender differences within the groups. Method Two groups of participants; 39 participants 12-13 years and 48 participants 18-19 years. All participants used Swedish as their native language and had typical speech- and language development. The speech material consisted of oral word and sentences containing only oral phonemes and nasal sentences containing a high amount of nasal phonemes. Normative scores for the Nasometer were then collected by recording. Results Means for the younger group were for oral words 13,6 % (SD 8,7), oral sentences 11,4 % (SD 6,2) and nasal sentences 60,2 % (SD 12,0). Means for the older group were for oral sentences 14,0 % (SD 5,5) and nasal sentences 57,5 % (SD 6,2). Only in the older group there was a significant gender difference but females showed higher descriptive scores in both groups. Conclusions Means showed great spread within both groups. The means are though within the range for typical nasality. This implicates great variation of means among normal speakers.
|
Page generated in 0.0388 seconds