Det svenska nationalidentitetsbyggandet kan endast förstås i en historisk kontext. Den svenska självbilden som en europeisk stormakt var i spillror efter 1700- och tidiga 1800-talets militära förluster. Sverige kunde inte längre hämta sin stolthet ur det militära, vilket ledde till en ökad positiv särprägling av det svenska natur- och kulturlandskapet. Skiftet blev speciellt tydligt i svenska litterära verk, många av vilka kom att få ett stort genomslag i det industrialiserande svenska samhället. Folk kom att hämta sin nationella stolthet ur svensk natur och hembygds estetik, som i sin tur genomsyrade många samhällsfunktioner, däribland skolväsendet. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur natur- och hembygdsromantiseringar har förekommit i svenska läroböcker och hur det förändrats över tid. Genom en kvalitativ och kvantitativ innehållsanalys fastslogs det att porträtteringar av svenskt natur- och kulturlandskap förändrades drastiskt mellan åren 1914 och 1964. Den påtagliga romantiseringen av natur och hembygd som förekom 1914 försvann successivt från skolböckerna undersökta med åren och var i senare böcker helt borta.