Samhällskunskapen i den svenska skolan har en normativ uppgift i att forma morgondagens medborgare vilket gör skolämnet till ett intressant analysobjekt. Vilka medborgare man vill ha i samhället är och har länge varit en omdebatterad fråga. Läroplanen kan ses som skolans främsta styrdokument genom vilken varje generation fostras till önskade medborgare. Läroplanen har förändrats över tid och det påstås att den har blivit allt mer individfokuserad med en betoning på kritiskt tänkande. Med tanke på att läroplanen länge strävat efter att fostra demokratiska medborgare men på olika sätt är det av intresse att veta vilken typ av demokratiska medborgare som fostras av den aktuella läroplanen. För att undersöka detta används Westheimer och Kahnes medborgaridealsteori och den appliceras genom en form av tematisk analys på det nationella provet i samhällskunskap för årskurs 9. Medborgaridealsteorin presenterar tre olika typer av medborgare som kan fostras genom undervisning, dessa tre är: den personligt ansvariga medborgaren; den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Materialet som har använts är elevsvar från det nationella provet i samhällskunskap samt medföljande exempelsvar i bedömningsstödet. Undersökningen visar att den rättviseorienterade medborgaren är det vanligast förekommande idealet tätt följt av den personligt ansvariga medborgaren. Den deltagande medborgaren förekommer i lägre utsträckning än de andra två. När det kommer till det deltagande medborgaridealet är det anmärkningsvärt att det främst är det passiva kunnandet om samhällets funktioner som får mest utrymme i jämförelse med det aktiva samhällsdeltagandet. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring svenska elevers samhällskunskaper samt forskning kring vad som lyfts fram i svenska läroplaner.