Fem gymnasieklasser på praktiska program i årskurs två och tre på gymnasiet fick svara på en enkät om fotosyntesen. Undersökningen genomfördes inom kursen Naturkunskap A. Antal elever som deltog i undersökningen var 78 st. Jag genomförde även en lektion kring fotosyntesen i två av klasserna. Dessa två klasser deltog även i en efterstudie. Frågeställningar för studien var: Vad kan elever om fotosyntesen inför kursen Naturkunskap A på gymnasiet? Vad har eleverna lärt sig efter avslutat arbetsområde där fotosyntesen ingår? Skiljer sig de praktiska gymnasieelevernas förkunskaper på den undersökta skolan kring fotosyntesen från teknikprogrammets elever på samma skola? Enkätresultatet visar att eleverna har svårt för begreppet fotosyntes och kan inte identifiera var i växten fotosyntesen sker. Dock är det många som anger att fotosyntes sker i björklöv. I övrigt anger i stort sett lika många de felaktiga alternativen som de rätta. Eleverna förstår inte att luften är inblandad i viktökningen hos en växt. Eleverna visar progression vad gäller identifikation över var fotosyntesen sker och i nästan alla övriga av enkätens frågor.  Denna progression saknas vad gäller vilka ämnen som bygger upp en växt. Eleverna kan inte identifiera koldioxidens roll för viktökningen. Vid en jämförelse med teknikprogrammets elever, Åberg (2002), visar eleverna på de praktiska programmen svagare resultat. Dock följer resultaten samma mönster vad gäller svarsalternativen.

Denna studie syftar till att undersöka lärares användning av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Studien undersökte också vilka fördelar och nackdelar utomhuspedagogik för med sig och vilka effekter lärarna kunde se på elevernas lärande. Undersökningen bygger på observationer och en webbaserad enkätundersökning med lärare verksamma i grundskolans tidiga åldrar som undervisar i biologiämnet. Resultatet visade att majoriteten av de lärare som besvarade enkäten använder sig regelbundet av utomhuspedagogik i samband med naturvetenskaplig undervisning. Lärarna ansåg att utomhuspedagogik bidrog till en mer konkret undervisning där eleverna får erfara autentiska förstahandsupplevelser. Skiftande väder och resursbrist var två utmaningar lärare ställdes inför vid utomhusförlagd undervisning. Slutsatsen i detta arbete är att utomhuspedagogik har en positiv effekt på elevers lärande i biologiundervisningen.

Abstract: Syftet med studien var att få kunskap om hur NO-lärare i årskurs 4–6 beskriver att de arbetar med HBTQi i undervisningen inom området sexualitet, samtycke och relationer. Studien syftade även till att få kunskap om vilka former av stöd lärare uttrycker som viktiga för att utveckla undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar det finns med att inkludera HBTQi i undervisningen. Tidigare forskning och Skolinspektionens granskning av den svenska skolan har visat att HBTQi är ett område som lärare inte känner sig säkra med att inkluderar i undervisningen. En av anledningarna till detta beror på att lärarna saknar kunskap inom området. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har fokusgruppsintervjuer använts för att samla in empirin. Resultatet av denna studie visar att HBTQi är ett område som lärarna inkluderar i sin undervisning, däremot visar resultatet att lärarna önskar fortbildning och stöd för att känna sig säkrare med att undervisa om området HBTQi. Resultatet visar också att HBTQi inte är ett område som eleverna enbart får möta inom området sexualitet, samtycke och relationer, utan att lärarna ofta undervisar om HBTQi i samband med värdegrundsfrågor. / <p>Pedagogiskt arbete, inriktning NO-teknik</p>