Whiplash är en skada som uppstår efter ett nacktrauma och besvär som uppstår pga denna skada benämns whiplashrelaterade besvär (WAD). Alla som råkar ut för ett nacktrauma får inte bestående men, men för de 10% där besvären kvarstår påverkas livsituationen avsevärt. Skadan går inte att påvisa med den medicintekniska apparatur som finns idag. De kroniska besvären är många och omfattande, ofta diffusa och kan inte alltid logiskt kopplas till nacktraumat. Patienten känner att skadan ideligen måste ”bevisas” eftersom den inte syns. Läkarvetenskapen står dessutom oenig om vad whiplash verkligen är, och om hur tillståndet ska behandlas. Den som lider av WAD söker ofta vård och vårdpersonal tycks ha bristande kunskaper om, och förståelse för, whiplashproblematiken och detta leder till ett ökat lidande för den drabbade. För att kunna förstå och stödja dessa patienter på ett optimalt sätt är det nödvändigt att skaffa sig kunskaper om hur den som lider av whiplashrelaterade besvär upplever sin livssituation och det är syftet med detta arbete. Metoden som använts är en litteraturbaserad studie av biografier. Elva berättelser om hur det är att leva med whiplashrelaterade besvär ingick i analysen. Sex teman framkom efter att de meningsbärande enheterna satts samman utifrån innebörd, skillnader och likheter. Känsla av otrygghet och ovisshet, känsla av att inte bli trodd och inte bli förstådd, känsla av sorg och saknad, behov av stöd och uppmuntran, känsla av att inte ha kontroll, och acceptans och känsla av att kunna gå vidare, var de teman som sammanfattade de upplevelser de elva whiplashskadade berättade om i sina biografier. Diskussionen tar upp betydelsen av att sjuksköterskan har en förståelse för patientens situation. En djupare diskussion förs runt temat ”känsla av att inte bli trodd och inte bli förstådd” eftersom det temat är centralt och interagerar med de andra kategorierna. / Program: Fristående kurs

The aim of this study was to analyse ninth graders self reported screen based activities, sedentary time and musculoskeletal symptoms and pain intensity. The other aim was to examine changes regarding musculoskeletal pain and inactivity between ninth graders from a cross sectional study in year 2004. To meet this aim, following questions were designed: How is the relationship between screen based activities, inactivity, musculoskeletal symptoms, pain intensity and differences between girls and boys? How have musculoskeletal symptoms and screen time changed since year 2004? Method: The method used for this study was a quantitative method. The research was carried out using a questionnaire that was answered by pupils from 11 schools from all over Sweden. The response rate was 85 % (n=465). The level of statistical significance was set at p<0.05. Results: Mobile phones were used three times more by girls and TV Games were used seven times more by the boys.  Tablet computers were used more randomly by 80% of the youths. Headache occurred 58% and neck pain occurred 68 % with those who used mobile phone >3 and >5 hours per day. Backache occurred with 19% of those watching TV > 3 hrs. Headache ongoing for more than a month occurred twice as much among the girls and was perceived as having a severe effect on everyday life. Boys reported neck ache and shoulder ache longer than a month somewhat to a greater extent. Nearly twice as many of the boys considered themselves being more physical active and resemble the most active person. Total sedentary time was not significant but a third of the youths reported that sitting time for 7-9 hrs during weekdays and 4-6 hrs during weekends. Differences between 2004 and 2013 showed that occurrence of ache and continuous back pain decreased whilst headache and continuous back pain increased with the boys. Conclusions: Headaches, neck pain and backaches are common among 9th graders and it seems to be a relationship with time exposure to different screen activities. Further research investigating gender differences and pain is important, in particular among girls who seem to be more vulnerable. / Studiens syfte var att analysera niondeklassares självrapporterade skärmbaserade aktiviteter, fysisk inaktivitet samt muskuloskeletala symptom, smärtintensitet och påverkan i vardagen. Vidare var syftet att göra jämförelser med resultat från en tvärsnittsstudie år 2004 i samma skolor för att se eventuella skillnader. Frågeställningarna var: Hur ser sambandet ut med skärmbaserade aktiviteter, fysisk inaktivitet samt muskuloskeletala symtom, smärtintensitet och påverkan i vardagen? Finns några könsskillnader? Hur har muskuloskeletala besvär, inaktivitet och skärmbaserad tid förändrats i jämförelse med niondeklassare år 2004? Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter som besvarades av 465 elever (85 %) på 11 skolor. Populationen hämtades från SIH projektet år 2004 som bestod av ett slumpmässigt urval från skolor i hela Sverige. Resultat: Mobiltelefonen användes av tre gånger så många flickor, TV spel av sju gånger så många pojkar. Surfplatta användes aldrig eller sällan av 80 %. Nackvärk och huvudvärk förekom ofta bland 68 % respektive 58 % av de som använde mobilen >3 timmar eller mer. Ryggvärk förekom bland 19 % som tittade TV > 3 timmar. Huvudvärk mer än en månad förekom dubbelt så ofta hos flickor och upplevdes ha en svår påverkan i vardagen. Dubbelt så många pojkar ansåg sig mest fysiskt aktiva i vardagen och ansåg sig likna den person som är mest fysiskt aktiv. Stillasittande tid var inte signifikant men en tredjedel av ungdomarna uppgav att de sitter stilla 7-9 h på vardag och 4-6 h på helgdag. Mellan år 2004 och år 2013 ökade förekomsten av huvudvärk och pågående ryggsmärta bland pojkar. Slutsats: Smärta i huvud, nacke och rygg är ofta förekommande bland niondeklassare och samband tycks finnas med långvarig exponering av olika skärmbaserade aktiviteter Självrapporterad smärta har i jämförelse med en tvärsnittsstudie år 2004 minskat förutom huvudvärk och ryggsmärta som ökat bland pojkar. Vidare forskning kring könsskillnader och smärta är angeläget i synnerhet bland flickor som är mer drabbade.

Background: Visual Analog Scale (VAS) and Numeric Rating Scale (NRS) are commonly used for measuring pain intensity. Although several studies have investigated agreement between VAS and NRS, there is a lack of knowledge about agreement in persistent neck pain and whether neck disability affects the agreement. Objective: Evaluate agreement between the two pain rating scales VAS and NRS for patients with persistent neck pain, and evaluate if the agreement is affected by neck disability, measured with Neck Disability Index. Methods: A cohort study with 43 participants with neck pain > 3 months. Neck pain now and average neck pain last week was measured on VAS and NRS, and were recorded two times. Correlation between VAS and NRS was analyzed with Spearmans r and agreement was calculated with Bland Altman. Between group differences in patients with high (>15) compared to low (<15) NDI regarding agreement in VAS/NRS, were analyzed with Mann-Whitney U-test. Results: There was a significant positive correlation between VAS and NRS (r=0,927–r=0,909, p>0,01) and neck disability did not affect the agreement. The largest mean difference was 0,5 with variation between -2 to 2 in 95% of the patients. Conclusion: The same measurement (VAS or NRS) should be used for repeated measuring in neck pain. It is important to be aware of the differences between VAS and NRS, especially when research results will be implemented in primary care.