I denna uppsats undersöks hur de sex professionella idrottsutövarna, Nicklas Bäckström, Alexandr Legkov, Abeba Aregawi, Marija Sjarapova, Nicklas Axelsson och Justin Gatlin framställs i två av Sveriges största morgon- respektive kvällstidningar: Dagens Nyheter och Aftonbladet. Detta efter att de alla sex idrottsutövarna, blivit avslöjade som fuskare och gett ett positivt resultat under en eller flera dopingkontroller. Observerade skillnader och likheter i rapporteringen av de idrottsutövande har analyseras utifrån två relevanta teorier om objektivitet och nationalism: Westerståhls objektivitetsmodell och Billigs teori gällande nationalism. De i studien utvalda texterna har granskats huruvida de utmålar värderingar om ”Vi” och ”dom andra”. Texterna har analyserat med komparativ kvalitativ textanalys med utgångspunkt i de tre frågeställningarna, Hur stor plats i medierna får de individuella fallen? Är det någon skillnad i hur utövarna och deras dopingfall framställs i två av Sveriges största tidningsmedier och om så är fallet, vilka är de? Dessutom undersöks huruvida nationaliteten på utövarna påverkar hur de återges i svenska medier.   I analysen ingår 65 artiklar där resultaten visar klart och tydligt att vissa idrottsutövare fick en mer harmlös behandling där de nästintill sågs som offer medan andra fick utstå hård kritik där också högre grad av negativt värdeladdade ord tenderade att förekomma. Utrymmet de individuella idrottsutövarna fick i de två utvalda tidningarna, Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderade att skifta rejält. Nationalitet och etnicitet spelade stor roll när journalisterna rapporterade om dopingfallen. Tydligt var att journalisterna strävade, eller omedvetet stod för ett skapande av ”Vi” och ”dom andra”, där ett återkommande tema var att Ryssland utmålades som fienden medan vi svenskar minsann aldrig fuskar. Analysen visar att Dagens Nyheter och Aftonbladet tenderar att växla i sin attityd när de rapporterar om händelserna kring de sex dopingfallen. I den svenska ishockeyspelaren Nicklas Bäckströms fall var det tydligt att de två tidningarna snarare ventilerade starka åsikter istället för att rapportera om händelseförloppet vilket journalisterna gjorde tydligare i de övriga fem dopingfallen.

Made available in DSpace on 2015-05-07T14:27:15Z (GMT). No. of bitstreams: 1 arquivototal.pdf: 696927 bytes, checksum: 12627f59e4a2fcad828b00cde008b28f (MD5) Previous issue date: 2012-05-14 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / This research, bibliographic indeed, has as a goal to investigate the principal difficulties to correct the dysfunction of the Penal Brazilian System. It displays the theory of socials systems, by Niklas Luhmann, and its main principles, where the society is seeing by an autopoietic system, which itself produces and generates several social subsystems, such as political, economic and juridical. The juridical system has as main link mechanism with the other social systems the Federal Constitution, by which we select the juridical goods that deserve the protection of the Penal Economic Subsystem. The research identifies the systemic failures, because the working of the Penal System does not give the real protection to the Economical Order foreseen by the Constitution. Brazil, in the perspective of its political, economical and juridical systems, as a transitional system subject to external interferences, we analyze the main obstacles coming from its condition of system in development that blocks the necessary adjusts in the Penal Economical Law, searching to demystify the misunderstanding social thoughts, that the aggravation of the Penal measures or the edition of more criminal laws will block the growth of criminal actions. / Este estudo, eminentemente bibliográfico, tem por objetivo investigar as principais dificuldades para a correção das disfunções do sistema penal econômico no Brasil. Apresenta a teoria dos sistemas sociais, de Niklas Luhmann, e seus principais fundamentos, pelos quais se compreende a sociedade como um sistema autopoiético, que produz a si mesmo e gera diversos subsistemas sociais, como o político, o econômico e o jurídico. O sistema jurídico tem como principal mecanismo de conexão com os demais sistemas sociais a Constituição Federal, por meio da qual seleciona os bens jurídicos que merecem a proteção do subsistema penal econômico. A pesquisa identifica as falhas sistêmicas, em razão das quais o funcionamento do sistema penal econômico não confere a devida proteção à ordem econômica prevista na Constituição. Em seguida, concebendo o Brasil, sob a perspectiva de seus sistemas político, jurídico e econômico, como um sistema transicional, sujeito à interferências externas, analisa os principais obstáculos decorrentes de sua condição de sistema em desenvolvimento, que impedem os ajustes necessários no Direito Penal Econômico, buscando desmistificar o equivocado pensamento social de que o agravamento das medidas penais, ou a edição de mais leis criminalizadoras impedirá o crescimento da criminalidade.