Bakgrund Deskriptiv sensorisk analys (DSA) syftar till att beskriva sensoriska egenskaper (attribut) hos livsmedelslprodukter. En bedömarpanel analyserar ett produktprov genom att identifiera, namnge och mäta intensiteten hos ett antal attribut. Syfte Syftet med undersökningen var att studera hur attribut identifieras, beskrivs och presenteras inom vetenskaplig tillämpning av DSA. Metod Sjuttiofyra artiklar, publicerade i vetenskapliga tidskrifter mellan 1974 och 2019, analyserades kvantitativt med hjälp av deskriptiv statistik. Sjutton variabler användes för datainsamling. Samband mellan variablerna analyserades med hjälp av statistiska tester. Resultat Av artiklarna var 96 % publicerade i tidskrifter utan specifik inriktning mot sensorisk analys. I två tredjedelar av artiklarna tillämpades generisk deskriptiv analys (GDA). I fler än hälften av artiklarna avvek panelen från vad som rekommenderas kring bedömarantal eller tid för träning. I snitt användes 1,4 ord för namngivning av attributen. I hälften av artiklarna definierades inte attributen. I två tredjedelar av artiklarna presenterades inte några referensprodukter för att illustrera skalstegen. I tre fjärdedelar av artiklarna presenterades attributen i metodbeskrivningen. Meddelandelen substantiv var 68,2 % och 31 % adjektiv. En måttlig negativ korrelation mellan andelen substantiv och tiden för träning av bedömarpanelen var statistiskt signifikant. Slutsats I många vetenskapliga studier utförs DSA utan att gällande rekommendationer kring bedömarpanelen följs. I artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter presenteras attributen inprecist nog att ifrågasätta användbarheten hos resultaten. Att ge den kvalitativa delen av undersökningen, identifiering och namngivning av attributen, status resultat skulle kunna öka intresset för att definiera attributen och illustrera skalstegen, vilket är en förutsättning för att tolka det kvantitativa resultatet (intensitetsmätningen) på ett meningsfullt sätt. / Background Descriptive sensory analysis (DSA) aims to describe the sensory attributes of food products. A panel of assessors analyze a sample of the product to identify and name a set of attributes and estimate their intensity. Objective The aim of the study was to research how attributes are identified, described and presented in the scientific use of DSA. Method By using descriptive statistics, 74 articles published in scientific journals between 1974 and 2019 were analyzed quantitatively. Data collection was conducted using 17 variables. Correlations between variables and differences between groups were analyzed using statistical tests. Results Of the articles 96 % were published in non-sensory-specific journals. Generic descriptive analysis (GDA) was used in two thirds of the articles. In more than half of the articles the number of assessors, or the time spent on assessor training, differed from what is recommended. An avarage of 1.4 descriptive words were used to name each attribute. In half of the articles no definitions of the attributes were given. In two thirds of the articles no reference products were presented to illustrate the attributes or different points of the scale. In three quarters of the articles the attributes were presentet in the section of method description, and not the results. The avarage share of nouns was 68.2 % and 31 % adjectives. A moderate negative correlation between the share of nouns and the time spent on panel training was significant. Conclusion Sometimes DSA is used without panel recommendations being followed. There are scientific articles where the sensory attributes are presented vaguely enough to question the usability of the results. To interperet naming of the sensory attributes as a qualitative results could motivate a more defined presentation, which would benefit the quantitative result (intensity assesment) by explaining what is meassured.