Energi är ett ämne som diskuteras flitigt i samhället. Krav sätts för att begränsa energianvändningen samtidigt som det ställs högre krav på byggnader och det termiska klimatet inom byggnaden. Detta medför att uppförandet av en byggnad blir mer kostsam och ständigt söks nya metoder för att bygga energi- samt kostnadseffektivt. Bostäder och servicesektorn gör årligen av med cirka 150 TWh, vilket är cirka 40 procent av den totala energianvändningen. Man försöker även ersätta de fossila bränslena för att använda förnybara källor såsom vattenkraft, solkraft och vindkraft. Arbetet har jämfört olika metoder att minska energianvändningen för en byggnad. Detta har applicerats på en vårdcentral som SERNEKE har byggt. En jämförelse har gjorts  mellan olika installationstekniska lösningar och komplettering av det täckande klimatskalet. Syftet med arbetet är att få en djupare inblick i de åtgärder som kan användas för att energieffektivisera byggnader. Genom att besvara 4 frågeställningar, ”Vad krävs för teknisk utformning för att klara BBR:s krav?”, ”Vilka installationstekniska kombinationer skulle generera en likvärdig minskning av energianvändningen som en förbättring av klimatskalet bidrar med?”, ”Hur påverkar val av tekniska lösningar de långsiktiga kostnaderna för en byggnad?” samt ” Vilken teknisk lösning blir mer kostnadseffektiv?” är målet att se vilken teknisk lösning som är mest kostnadseffektiv. En fallstudie har utförts för att jämföra de olika lösningarna. Resultatet av denna fallstudie visade att de installationstekniska åtgärderna minskade energianvändningen mer. Att installera ett VAV-system för styrning av ventilationsflödet visade sig vara den enskilda åtgärd som var effektivast. Kombinerat med en förbättrad verkningsgrad på aggregatet sänkte den specifika energianvändningen från 70 kWh/m2,år till 39 kWh/m2,år. Efter cirka 18 år har denna investering betalat av sig.  För att under en längre tid spara pengar visade sig att kombinera de installationstekniska åtgärderna med ett förbättrat klimatskal tillsammans sänkte driftkostnaderna för uppvärmning av byggnaden från 91 184 kronor per år till 21 205 kronor per år. Den mest kostnadseffektiva lösningen visade sig dock vara att installera solfångare.