I november 2006 släpptes de nya svenska riktlinjerna för avancerad hjärt- lungräddning (A-HLR). Detta medförde en rad förändringar jämfört med tidigare riktlinjer. Syftet men föreliggande studie är att undersöka vilka moment som upplevs som stressande i samband med A-HLR och om införandet av nya riktlinjer har påverkat stressnivån. Genom att ta reda på vilka moment som upplevs som stressande kan utbildningen i framtiden förändras för att på ett bättre sätt svara mot de faktiska problemområdena Metoden genomfördes som en enkätundersökning och delades ut till IVA avdelningar på tre olika sjukhus. Totalt deltog 132 sjuksköterskor i enkätundersökningen. Flertalet (93 %) svarade att de upplever någon form av stress i samband med att de behandlar en patient med hjärtstopp Tendensen är dock att de verkar vara hjälpta av de nya riktlinjerna. Den förändring som ansågs mest stressande var nya rutiner för att hålla koll på tiden under ett hjärtstopp (86% ). 13% ansåg även att denna stress blivit värre med de nya riktlinjerna. Erfarna sjuksköterskor upplevde generellt mindre stress än oerfarna. Den erfarenhet som reducerade stressen mest var att aktivt ha varit delaktig vid hjärtstopp. Att ha tränat A-HLR nyligen ansågs också reducera stressen och samtidigt förbättra inställningen till de nya riktlinjerna. Erfarenhet av hjärtstopp var den starkaste stressreducerare. Förändringar av arbetsrutiner anses allmänt sett vara stresskapande men trots detta visar denna studie att nya väl genomtänkta riktlinjer som syftar till en minskad komplexitet faktiskt kan vara stressreducerande. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård