<p>Vid min praktiktid på avdelningen för undersökning av förorenade områden vid SWECO VBB VIAK, Linköping utvecklades en förståelse för hur komplext problemet är med riskklassning av förorenade områden. Idag används uteslutande metodiken i MIFO-modellen, men ett önskemål yttrades om kunskaper om andra metodiker. Jag föreslogs att i mitt följande examensarbete ta fram någon annan metod än MIFO-modellen för vad man bör undersöka för att kunna riskklassa ett förorenat område. Då det finns många olika slags förorenade områden och därmed olika faktorer att ta hänsyn till för att kunna riskklassa ett förorenat område gjordes en avgränsning för att arbetet skulle rymmas inom en 10-poängs kandidatexamensuppsats. </p><p>Med kunskap om i vilken fas en deponi befinner sig i, samt vilka skyddssystem som deponien har, kan man få indikation om tillstånd och möjlighet att förutse emissioner från deponien. Detta är en av förutsättningarna då man vill riskklassa deponien. </p><p>Som förorenat område valdes undersökning av deponi. Som analysfaktorer valdes att undersöka vilka variabler som kan bestämma i vilken fas en deponi befinner sig i samt vilka variabler som behövs avseende en deponis barriärsystem för att kunna riskbedöma emissioner från deponien. Dessutom valdes att göra en fallstudie på ett mindre objekt. Som objekt valdes Nykvarns deponi i Linköping. Som sidoprojekt var det också intressant att undersöka om Nykvarns deponi efter de åtgärder som gjorts motsvarar dagens krav på avslutade deponier. </p><p>Syftet med den här studien har varit att införskaffa kunskap om hur man undersöker i vilken fas en deponi befinner sig i samt vilket barriärsystem den har. </p><p>Studiens utgångspunkt har varit att besvara följande frågeställningar: Med vilka variabler kan en deponis fas bedömas? Med vilka variabler kan en deponis barriärsystem bedömas? Vilka variabler finns att tillgå för Nykvarns deponi? Vilka ytterligare variabler behövs för att kunna fastställa Nykvarns deponis fas respektive för att fastställa om barriärsystemet motsvarar de krav som ställs i lagar och förordningar?</p>

Vid min praktiktid på avdelningen för undersökning av förorenade områden vid SWECO VBB VIAK, Linköping utvecklades en förståelse för hur komplext problemet är med riskklassning av förorenade områden. Idag används uteslutande metodiken i MIFO-modellen, men ett önskemål yttrades om kunskaper om andra metodiker. Jag föreslogs att i mitt följande examensarbete ta fram någon annan metod än MIFO-modellen för vad man bör undersöka för att kunna riskklassa ett förorenat område. Då det finns många olika slags förorenade områden och därmed olika faktorer att ta hänsyn till för att kunna riskklassa ett förorenat område gjordes en avgränsning för att arbetet skulle rymmas inom en 10-poängs kandidatexamensuppsats. Med kunskap om i vilken fas en deponi befinner sig i, samt vilka skyddssystem som deponien har, kan man få indikation om tillstånd och möjlighet att förutse emissioner från deponien. Detta är en av förutsättningarna då man vill riskklassa deponien. Som förorenat område valdes undersökning av deponi. Som analysfaktorer valdes att undersöka vilka variabler som kan bestämma i vilken fas en deponi befinner sig i samt vilka variabler som behövs avseende en deponis barriärsystem för att kunna riskbedöma emissioner från deponien. Dessutom valdes att göra en fallstudie på ett mindre objekt. Som objekt valdes Nykvarns deponi i Linköping. Som sidoprojekt var det också intressant att undersöka om Nykvarns deponi efter de åtgärder som gjorts motsvarar dagens krav på avslutade deponier. Syftet med den här studien har varit att införskaffa kunskap om hur man undersöker i vilken fas en deponi befinner sig i samt vilket barriärsystem den har. Studiens utgångspunkt har varit att besvara följande frågeställningar: Med vilka variabler kan en deponis fas bedömas? Med vilka variabler kan en deponis barriärsystem bedömas? Vilka variabler finns att tillgå för Nykvarns deponi? Vilka ytterligare variabler behövs för att kunna fastställa Nykvarns deponis fas respektive för att fastställa om barriärsystemet motsvarar de krav som ställs i lagar och förordningar?