Den här studien ämnar undersöka hur lärare upplever sin egen professionella yrkesautonomi, i arbetet med åtgärdsprogram och extra anpassningar. Genom att kategorisera lärares uppfattningar utifrån en idealtypsanalys av yrkesprofessionalism respektive nymanagerialism görs tre typer av jämförelser; innan och efter proposition 2013/14:160, mellan system där åtgärdsprogrammen skapas av elevhälsoteamet respektive av lärarna själva, samt mellan lärare med högre respektive lägre yrkestitel. Det nya datamaterialet består i fyra samtalsintervjuer samt en mindre analys av ett antal extra anpassningar för datatriangulering från en av informanterna. Studien finner bland annat att lagändringen lett till en formell ökning av lärares yrkesautonomi genom mindre utvärderingskrav och brukarinflytande men att informella strukturer såsom till exempel tillit och differentierat socialt kapital gör att den faktiska betydelsen av lagen begränsas. Vidare redovisas det att det kan finnas stora skillnader i lärares upplevda autonomi mellan skolor utifrån de olika organisatoriska val skolorna gör utifrån skollagens handlingsutrymme. Dessa organisatoriska skillnader kan även  leda till skillnader i lärarnas upplevda autonomi mellan olika skolor.