<p>Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. </p><p>Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. </p><p>Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.</p>

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

Since the end of World War II many Scandinavians have emerged as important choral music composers. This study focuses on two Norwegian composers, Knut Nystedt and Egil Hovland. Two works by Nystedt, "Thou O Lord," and "Praise to God," and one work by Hovland, Missa Misericordiae, are analyzed to determine the most important features of the compositional styles of Nystedt and Hovland. The analysis reveals that factors such as the Norwegian national romantic movement of the late nineteenth and early twentieth century, ancient music styles such as Gregorian chant, twentieth century techniques such as neoclassicism and dodecaphony, and recent reforms in Norwegian Church music have influenced the compositional style of both men. The evidence suggests that although Nystedt and Hovland have many similarities in compositional style both men have developed a highly individual musical language that is accessible yet challenging to the listener, conductor, and choir.