1 |
Reliable or not reliable, that is the question : En reliabilitetsstudie på fem tester utformade för ambulanssjukvårdareLeinås, Anders, Nordin, Johanna January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med uppsatsen var att undersöka genom ett test-retest, reliabiliteten hos fem stycken specifika fys- och styrketester för de muskelgrupper, som är mest utsatta i en ambulanssjukvårdares arbete.</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett bellybacktest utan motstånd?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett balanstest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett handstyrketest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett aerobiskt steptest?</p><p>- Är det en god reliabilitet i ett marklyft i dragmaskin?</p><p>Metod</p><p>Ett test och retest utfördes på fem tester, bellybacktest utan motstånd, handstyrketest, aerobiskt steptest, marklyft i drargmaskin och balanstest. Försökspersonerna var 14 stycken, 11 män och 3 kvinnor, samtliga var studenter vid GIH i Stockholm.</p><p>Resultat</p><p>Varken bellybacktestet utan motstånd, handstyrketestet (höger samt vänster hand), aerobiska steptestet eller marklyftet i dragmaskinen visar några slumpmässiga eller systematiska statistisk signifikanta skillnader. Balanstestet däremot har bra värden på t-testet (p=0,89), som visar att det inte finns några systematiska signifikanta skillnader, men låga värden på övriga uträkningar som visar på de slumpmässiga skillnaderna.</p><p>Slutsats</p><p>Samtliga tester med undantag från balanstestet har hög reliabilitet. Balanstestet visar mindre tillförlitlighet än de övriga fyra testerna, vilket även tidigare forskning visar. Det är därför vår tanke att bellybacktestet, handstyrketesterna, aerobiska steptestet och marklyftet i dragmaskinen är tester som kan byggas vidare på inom arbetet att testa ambulanssjukvårdare. Balansen är fortfarande en viktig faktor att testa, men ett bättre test är nödvändigt för att få tillförlitliga resultat.</p>
|
2 |
Överstyrmäns arbetssituationBååth, Richard January 2008 (has links)
<p>Detta examensarbete gjordes för att få en inblick i en överstyrmans arbete. Målet med examensarbetet var att få en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhållande till lagen om vilotid för sjömän. Examensarbetet genomfördes med överstyrmän från de tre tankrederierna Broström, Donsötank och Tärntank. Där kontakt först togs med respektive landkontor för godkännande. Därefter kontaktades överstyrmän och telefonintervjuer genomfördes under mars månad. Resultatet visade att det fanns en viss</p><p>skillnad mellan en överstyrman från Tärntank och en överstyrman från Broström eller Donsötank. För en överstyrman från Broström och Donsötank hittades däremot inte någon utmärkande skillnad i arbetet. Den största skillnaden var att en överstyrman från Tärntank har</p><p>mycket bättre förutsättningar för att kunna hålla sig inom lagen för vilotid, än vad en överstyrman från Broström eller Donsötank har.</p>
|
3 |
Physiological and psychological impacts of nighttime call response in firefighters from volunteer and paid-on-call fire departmentsService, Thomas W. 29 August 2019 (has links)
An oft overlooked population in research, firefighters of volunteer and paid-on-call fire departments respond to nighttime calls as a supplement to their normal working hours, making the duties taxing on the autonomic system leading to cardiovascular and endocrine disruptions. These duties also come with a tax burden on the volume and distribution of sleep. The current study was executed in order to gain valuable insight into the impact of nighttime call response in this population and the magnitude and duration of any perturbations. Eight firefighters from Greater Victoria Volunteer and Paid-on-call departments were recruited to wear Equivital EQ02 heart monitors and FitBit Charge 2 devices to record autonomic cardiovascular responses and track sleep between 1900 and 0700. HR MAX was found to significantly increase with a large effect size (p<0.0005) from 97 +/- 20 to 157 +/- 18 beats per minute in the 15 minutes preceding versus following a call within the time period. LF/HF ratios increased during the first 15-minutes following a call to 4.055 +/- 1.316 from 1.911 +/- 0.599 pre-call. HF power, RMSSD, and pNN50 all decreased significantly compared to pre-call values (796.176 +/- 414.296 ms2 vs 244.119 +/- 153.880 ms2, 51.940 +/- 7.119 ms vs 35.072 +/- 2.624 ms, 25.017 +/- 7.034% vs 7.403 +/- 2.411%). Further, all HRV measures with the exception of normalized LF and HF were found to be significantly different when waking for and attending a call versus waking on a normal day despite there being no significant differences among any variables when going to bed on nights with and without a call. Total and REM sleep were the most significantly impacted measurables of sleep. Total sleep fell to 261.11 +/- 61.11 minutes from 417.13 +/- 52.04 minutes while REM absolute and percentage of total sleep dropped from 109.88 +/- 28.47 minutes to 51.44 +/- 17.92 minutes, and 22.25 +/- 3.73% to 16.33 +/- 3.17% respectively. In response to a call, mean salivary cortisol levels increased from pre-call values by 0.426 +/- 0.202 ug/dL (p<.001). Salivary c-reactive protein levels also showed significant increases with a small effect size, though due to secretion kinetics, call response is not the likely cause. The results of this study demonstrate the presence of a significant shift in autonomic control from parasympathetic (PSNS) dominance to sympathetic control and PSNS withdrawal which evokes a cortisol-mediated stress response of comparable magnitude to literature standards for normal waking fluxes. Sleep volume, and arguably the most critical stage of sleep, rapid eye movement, are significantly impacted and the links between cognitive performance and both total and overall REM sleep indicate that call response does not just impact the cardiovascular system but may in fact be reducing mental acuity of firefighters. This is important as it has the potential to impact both self and team health and safety, not only during night time call response, but at the firefighters’ day jobs which they regularly proceed to the very same morning following a call, evidently with significant deprivation in sleep. / Graduate
|
Page generated in 0.0847 seconds