Bakgrund och Problem: Inför valet 2006 var en av valfrågorna huruvida man skulle främja friskolor eller inte. Det borgerliga blocket var mer positivt inställda till frågan än vad vänsterblocket var. Ämnet har många aspekter men en av dem gäller motivationsnivån; motivationsnivån hos såväl elever som lärare. Den här uppsatsen är inriktad på det sistnämnda och följande problemformuleringar behandlas: ”Hur påverkar ägandet motivationen hos anställda inom en organisation?” samt ”Är anställda inom privata organisationer mer motiverade än de i offentliga organisationer?” Syfte: Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som påverkar motivationen hos lärare inom två typer av skolor; friskolor och offentliga skolor. För övrigt är målet att se om det finns någon skillnad på motivationsnivån hos lärare inom dessa typer av skolor. Teori: Den empiriska undersökningen bygger på olika motivationsteorier. Bland annat tas teorier om yttre och inre motivation, tankar om rättvisa och målens betydelse för motivationen upp. Metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna göra ett så stort urval som möjligt bland skolorna i Jönköpings kommun. Åtta skolor valdes ut och 108 lärare deltog i undersökningen. Svaren viktades sedan och med hjälp av t-test letades det efter skillnader mellan medelvärdena från varje grupp av skolor. Resultat: Resultatet visar att ingen av de båda skolornas lärare entydigt är mer motiverade än den andra. Lärarna i de offentliga skolorna var enligt teorierna mer motiverade när det gällde målsättning; de deltog när målen sattes upp och de ansåg att målen var klara till en större utsträckning än vad lärarna i friskolor gjorde. Dessa lärare tyckte också att deras lön påverkas av arbetsresultatet till en högre grad. Lärarna på friskolorna tyckte att kommunikationen med närmaste chefen fungerade bättre, de anser sig uppnå uppsatta mål till en högre grad och de värderar intressanta arbetsuppgifter högre än de som arbetar inom offentliga skolor. I övrigt fann man inga skillnader mellan de båda typerna av skolor. Analys och Slutsats: Målsättningsprocessen verkar fungera bättre på offentliga skolor än på friskolor, detta skulle kunna förklaras med skolornas relativa ålder. Andra sidan av myntet skulle kunna vara att äldre skolor, med mer klara mål, har ett invant sätt att gå tillväga. Det skulle kunna förklara varför man finner fler lärare som prioriterar intressanta arbetsuppgifter i valet av arbetsplats inom friskolorna. Det sammanlagda resultatet av denna studie visar inte att lärarna inom friskolor är mer motiverade än dem inom den offentliga sektorn och studien stöder därför inte argumenten från det borgerliga blocket. / Background and Problem: One of the questions of debate before to the election of the Swedish parliament in 2006 was whether independent schools should be prioritized or not. The right wing of the Swedish parliament was more positive to the topic than the left wing. This subject has many aspects, one of them considers motivation; motivation both among students and teachers. This thesis is focusing on the latter and the research questions treated are: “How does the ownership affect the motivation of the employees within the organization?” and “Are the employees in a private organisation more motivated than the employees of a public organisation?” Purpose: The purpose of this study is to show which factors that affect the motivation among the teachers within two types of schools; independent and publicly owned. Moreover the aim is to recognize whether there are any differences in motivation among the teachers within these types of schools. Frame of reference: The empirical part of the thesis is built on different theories concerning motivation. Amongst others are theories concerning extrinsic and intrinsic motivation, fairness and the meaning of goals treated. Empirical Findings: The result shows no clear difference between all motivation variables measured when the two types of schools was compared. The teachers in the public schools were according to the theories more motivated when it came to goal setting; they participated more when the goals was set and the goals was anticipated more clearly than in the independent schools. These teachers did also feel that their salaries were set according to the result of their work to a greater extent. The teachers in the independent schools did on the other hand feel that the communication with the closest manager work better, that they reach the preset goals and they value interesting work tasks to a greater extent. The other tested variables showed no significant difference between the means. Analysis and Conclusion: The goal setting process seems to work better within the public schools in general compared to the independent schools, which might be explained by the relative ages of the schools. The other side of the coin when it comes to clear goals could be that the way of doing things in the public school has been the same for a long time. This might explain why more teachers within independent schools found exciting working tasks important when choosing place of work. The aggregated result of this study did not show that the teachers in independent schools are more motivated than those in public schools; the study does therefore not support the arguments from the right wing of the parliament.

<p>Bakgrund och Problem: Inför valet 2006 var en av valfrågorna huruvida man skulle främja friskolor eller inte. Det borgerliga blocket var mer positivt inställda till frågan än vad vänsterblocket var. Ämnet har många aspekter men en av dem gäller motivationsnivån; motivationsnivån hos såväl elever som lärare. Den här uppsatsen är inriktad på det sistnämnda och följande problemformuleringar behandlas: ”Hur påverkar ägandet motivationen hos anställda inom en organisation?” samt ”Är anställda inom privata organisationer mer motiverade än de i offentliga organisationer?”</p><p>Syfte: Syftet med denna studie är att visa vilka faktorer som påverkar motivationen hos lärare inom två typer av skolor; friskolor och offentliga skolor. För övrigt är målet att se om det finns någon skillnad på motivationsnivån hos lärare inom dessa typer av skolor.</p><p>Teori: Den empiriska undersökningen bygger på olika motivationsteorier. Bland annat tas teorier om yttre och inre motivation, tankar om rättvisa och målens betydelse för motivationen upp.</p><p>Metod: En kvantitativ metod har använts för att kunna göra ett så stort urval som möjligt bland skolorna i Jönköpings kommun. Åtta skolor valdes ut och 108 lärare deltog i undersökningen. Svaren viktades sedan och med hjälp av t-test letades det efter skillnader mellan medelvärdena från varje grupp av skolor.</p><p>Resultat: Resultatet visar att ingen av de båda skolornas lärare entydigt är mer motiverade än den andra. Lärarna i de offentliga skolorna var enligt teorierna mer motiverade när det gällde målsättning; de deltog när målen sattes upp och de ansåg att målen var klara till en större utsträckning än vad lärarna i friskolor gjorde. Dessa lärare tyckte också att deras lön påverkas av arbetsresultatet till en högre grad. Lärarna på friskolorna tyckte att kommunikationen med närmaste chefen fungerade bättre, de anser sig uppnå uppsatta mål till en högre grad och de värderar intressanta arbetsuppgifter högre än de som arbetar inom offentliga skolor. I övrigt fann man inga skillnader mellan de båda typerna av skolor.</p><p>Analys och Slutsats: Målsättningsprocessen verkar fungera bättre på offentliga skolor än på friskolor, detta skulle kunna förklaras med skolornas relativa ålder. Andra sidan av myntet skulle kunna vara att äldre skolor, med mer klara mål, har ett invant sätt att gå tillväga. Det skulle kunna förklara varför man finner fler lärare som prioriterar intressanta arbetsuppgifter i valet av arbetsplats inom friskolorna. Det sammanlagda resultatet av denna studie visar inte att lärarna inom friskolor är mer motiverade än dem inom den offentliga sektorn och studien stöder därför inte argumenten från det borgerliga blocket.</p> / <p>Background and Problem: One of the questions of debate before to the election of the Swedish parliament in 2006 was whether independent schools should be prioritized or not. The right wing of the Swedish parliament was more positive to the topic than the left wing. This subject has many aspects, one of them considers motivation; motivation both among students and teachers. This thesis is focusing on the latter and the research questions treated are: “How does the ownership affect the motivation of the employees within the organization?” and “Are the employees in a private organisation more motivated than the employees of a public organisation?”</p><p>Purpose: The purpose of this study is to show which factors that affect the motivation among the teachers within two types of schools; independent and publicly owned. Moreover the aim is to recognize whether there are any differences in motivation among the teachers within these types of schools.</p><p>Frame of reference: The empirical part of the thesis is built on different theories concerning motivation. Amongst others are theories concerning extrinsic and intrinsic motivation, fairness and the meaning of goals treated.</p><p>Empirical Findings: The result shows no clear difference between all motivation variables measured when the two types of schools was compared. The teachers in the public schools were according to the theories more motivated when it came to goal setting; they participated more when the goals was set and the goals was anticipated more clearly than in the independent schools. These teachers did also feel that their salaries were set according to the result of their work to a greater extent. The teachers in the independent schools did on the other hand feel that the communication with the closest manager work better, that they reach the preset goals and they value interesting work tasks to a greater extent. The other tested variables showed no significant difference between the means.</p><p>Analysis and Conclusion: The goal setting process seems to work better within the public schools in general compared to the independent schools, which might be explained by the relative ages of the schools. The other side of the coin when it comes to clear goals could be that the way of doing things in the public school has been the same for a long time. This might explain why more teachers within independent schools found exciting working tasks important when choosing place of work. The aggregated result of this study did not show that the teachers in independent schools are more motivated than those in public schools; the study does therefore not support the arguments from the right wing of the parliament.</p>

The current study mapped trajectories of perceived educational control (PEC) through its association with age, parental educational attainment (PEA), school type (public or private) and sex. The study surveyed 280 Australian formal students, in a cross-sectional design, between the ages of 17 and 25. Results displayed increased age predicting higher levels of PEC. Having one educated parent predicted greater PEC across age than did having no educated parents. Interestingly, having two educated parents did not significantly elevate PEC. Awaited, was the insignificance of sex in the predictions of PEC, meanwhile school type, yet also an insignificant predictor has opened up for further discussion. No differences were found in PEC levels between school types or genders. Future research should include cultural background of the participant and school attended. Another useful perspective would be measured PEC in relation to likelihood of studying; for those finishing secondary school, or currently not studying. / Den aktuella studien mäter upplevd utbildningskontroll genom sin koppling till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå, skolform (offentlig eller privat) och kön. I studien undersöktes 280 australienska studerande, i en tvärsnittsdesign, mellan åldrarna 17 och 25. Resultaten visar på att högre ålder förutsäger ökningar i upplevd utbildningskontroll. Att ha en utbildad förälder förutspår högre upplevd utbildningskontroll (över ålder) än att inte ha någon utbildad förälder. Dock visar det sig att ha två utbildade föräldrar inte signifikant höjer upplevd utbildningskontroll. Som väntat, förutsåg inte kön upplevd utbildningskontroll, likaså förutsåg inte skolform nivåer av upplevd utbildningskontroll, men denna prediktor har öppnat upp för vidare diskussion. Inga skillnader påträffades i upplevd utbildningskontroll nivåer mellan skoltyperna eller könen. Framtida forskning bör omfatta kulturell bakgrund av deltagaren samt skolan som respondenten gått i. Ett annat användbart perspektiv mäter upplevd utbildningskontroll i förhållande till sannolikheten att studera i framtiden; för dem som för närvarande inte studerar, eller avslutar gymnasiet.