Tidigare forskning har visat att kvinnor tenderar att prioritera omsorgsfrågor i högre grad än män gör. Det har även i en undersökning för perioden 1976–1997 bevisats ett samband mellan andelen kvinnor i Sveriges kommunfullmäktige och offentliga konsumtionsmönster. Nutida forskning har dock indikerat att könsskillnader bland Sveriges förtroendevalda avtagit sedan mitten på 1990-talet. Denna uppsats syftar till att vidare undersöka sambandet mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunernas offentliga konsumtionsmönster. Analysen baseras på data för perioden 1995–2013 och de beroende variabler som undersöks är barnomsorg samt individ- och familjeomsorg, som andel av summan av kommunens kostnader för all sin verksamhet med undantag för affärsverksamheten. Effekterna skattas med hjälp av paneldataregressioner med fixa effekter. Studien finner inga säkerställda samband mellan andelen kvinnor i kommunfullmäktige och kommunens kostnader för barnomsorg och individ- och familjeomsorg.